Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 4 mars 1937 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 In- och iitrikes
vårt land till stort gagn. Ett litet lands valuta kan lätt bli ett
spekulationsobjekt, om tillräckliga reserver ej finnas, och våra reserver voro
i början ganska ringa, men med anknytning till en "större" valuta
minskas riskerna åtskilligt. Prisutvecklingen i England gick
dessutom i ungefär just den riktning, som vi önskade. Partiprisema gingo
uppåt, men levnadskostnaderna rönte jämförelsevis ringa påverkan.
Riksbankens index har stått praktiskt taget oförändrat under hela
tiden ända sedan september 193il och gör så fortfarande, vilket väl
delvis sam-manhänger med trögheten hos en del av de i indexet
ingående priserna.
På sistone har emellertid en prisstegring i fråga om somliga råvaror
satt in, som föranlett en viss oro för framtiden. Priserna på så gott
som alla varor ha visserligen gått upp, men det är dock särskilt i
fråga om järn och trä, som en på sistone mycket hastig prisstegring
ägt rum. Den kan sägas ha kommit nästan språngvis. Anledningen
härtill är givetvis den ökade förbrukningen. En normal återhämtning
likformig efter hela linjen bör givetvis stegra efterfrågan på även
dessa varor. Och om återhämtningen till väsentlig del kommer via
byggnadsverksamheten, bör detta medföra en särskild efterfrågan
efter byggnadsvaror, d. v. s. bland annat just järn och trä. Men
därtill kommer som toppen på det hela de forcerade rustningarna i
så gott som allfa länder, i varje fall de större. Just inom
rustningsindustrin är järnåtgången betydande. Kommer denna efterfrågan
ovanpå den normala, är det förklarligt, om en viss brist på denna
vara kan uppstå, och att priserna bringas att stiga, särskilt som man
i regel inte tar någon hänsyn till priset, då det gäller att göra av
med tillgångarna på detta moderna sätt.
De väldigt svällande rustningsutgifterna kunna dessutom förmodas
verka i expansiv riktning. Det föreligger på den punkten ingen
skillnad mellan dem och andra utgifter, som bekostas på samma sätt. Det
är bara det, att om staten lånar pengar för att bygga en bro, så
har den bron för framtiden ett värde för trafiken, medan däremot
rustningarna intet värde ha ur produktiv synpunkt. Det kapital, som
förbrukas, undandrages näringslivet helt och hållet, sedan produkten
väl är färdig.
Då man i England tänkt sig att bekosta de planerade och förresten
redan igångsatta rustningarna till en betydande del genom upplåning,
har det uttryckts farhågor för att denna upplåning skulle komma att
medföra en prisstegring, som somliga menat måste leda tiH ren in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
