Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 4 mars 1937 - Hilbert, Erik: Ungdom och arbetslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNGDOM OCH ARBETSLÖSHET
Av ERIK HILBERT.
Arbetslöshetsutredningen gav vid handen, att grupperna yngre
arbetslösa inte utgjorde någon bråkdel av den totala mängden
arbetslösa utan ungefär en tredjedel. Man bör förstå vad det betyder, om
var tredje arbetslös är en ung människa — inte så att han för varje
vecka som går också går miste om en avlöning, utan faran ligger i
de psykiska påfrestningar som han blir utsatt för av att misslyckas
redan vid starten. Hur många unga arbetslösa det finns nu är svårt
att Uppskatta. Många, kanske de flesta, bryr sig inte om att gå och
"stämpla", för då de ändå inte får något understöd är det ju
meningslöst. De söker i stället på egen hand anpassa sig efter
omständigheterna, vilket med hänsyn till människans underbara
anpassningsförmåga betyder, att de betraktar arbetslöshet som det normala
och däremellan skaffar sig någon sporadisk sysselsättning, som
varken är något ätt basera ett liv på eller så önskvärt ilr samhällélig
synpunkt.
Och jag tror att dessa yngre arbetslösa, frånsett deras
arbetsvil-lighet, är utsatta för stor risk att förbli arbetslösa. Även den
arbetslösa ungdom, som kan ett yrke, har många gånger ingen nytta av
detta utan får ibland gripa en chans och arbeta med något som den
aldrig tänkt sig. Nog finns det yrkesutbildade — men de saknar
praktik. Sålunda finns det massor med s. k. intellektuella arbetslösa,
såsom studenter och personer med mångårig handelsutbildning bakom,
sig och med hela luntor äv de finaste papper på kömpetens till saker,,
som de har nytta av då de blir direktörer för världsomspännande
företag, men som är värdelösa i det praktiska livet. De kan högre
handélsjuridik, bankteknik och högre matematik på sina fem fingrar^
men de kan inte stoppa brev i kuvert.
Jag skall be att få recensera en arbetssökningsepisod, som jag
själv varit med om, och som nog är ganska typisk. En hemlighet
hade sipprat ut och nått mina öron, nämligen att en radiofirma
i Stockholm behövde en man. Jag rusade dit. Jödå, blev inte
utkastad i porten. Och så utspann det sig ett rätt så intressant
samtal. Chefen frågade om jag kände till något om radioteknik och öm
jag kunde åtaga mig en viss enkel uppgift vid sammansättning av
apparater. Nej, det kunde jag inte. Så frågade han vad jag kunde,
inte så där i största allmänhet utan perfekt och rutinmässigt. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
