Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 4 mars 1937 - Händelser och spörsmål - Nazitysklands ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 173
sparbanker, försäkrinigsfäretag" o. dyl. ett ungefär motsvar,ande belopp.
Våxelbeståndet svällde inte nu, men man anser siig kunna påstå, att
af färs växlarna minskade med 4,5 miljarder och arbetsväxlarna Ökade
med samma summa. Det antagandet stämmer med finansminiisterns egna
uppgifter om summan arbetsväxlar. Både detta år och föregående
avyttrade staten dessutom viissa kapitaltiHgångar för att möta utgifternia.
Om det sista året vet man mindre. Man förmodar emellertid, att
skatterna givit 2 miljarder mera än närmiast föregåejide år och 5
miljarder mera än 1932. Gott och väl 1,6 miljarder här man lånat på lång
tid. Inom Tyskland antar man, att den flytande skulden stigit ungefär
lika mycket som året förut eller med 4,5 milj,årder, v i liket i så fall
skulle föra summan korttidsisikulder upp till omjkrinig 16 miljarder. Efter
kurs är det omkring 25 miljarder kronor, en ganska betäniklig summa.
Budgeten uppgives ha stigit från 6,7 miljarder 1932—33 till 18,8
miljarder 1936—37. De civila utgifterna eller vad man skall kalla dem
torde emellertid föga ha ändrats. Det allra mesta har säkert gått till
rustningar. Tidskriften beräknar, att första årets försvarsutgifter
upp-gingo till omkring 3 miljarder, nästa år till 5,5 miljarder, 1935 till 10
miljarder och föregående år till omkring 11,5 miljarder. Slår man
samman dessa fyra års militänitgifter får man ungefär 31 miljarder
mark eller bort mot 50 miljarder kronor. Våra egna statsutgifter uppgå
till något mer än 1 miljard kronor om året. Om man räknar med att
Tyskland är tio gånger större skulle det ge 10 ä 12 miljarder eller
under fyra år knappa 50 miljarder. E,nbart rustn,ingama skulle ha slukat
ungefär lika mycket, proportionsvis sett, som våra samtliga utgifter.
Innebär det inte stora risker att ha en så stor flytande skuld ute i
marknaden? Knappast menar The Banker, ty hur skola väl
växelinnehavarna kuji;n^, skaffa sedlar för sina växlar? Vid första försöik till
massdiskontering, kan regeriingeni helt enkelt vägra att diskontera och
enkelt men kanske iinte smärtfritt förvandla växlarna till ett
perpetu-ellt lån. Det är egentligen onödigt att referera tidskriftens konklusion^
Den är att resurserna förslösas och att levnadsstaindarden pressas ned.
Men sjunker standarden? Lönerna ha visserligen inte ökats, inte ens
enligt nazisternas egna uppgifter^ mieni å andra sidan ha ju heller inte
priserna gått up^p. Ja det är det som är frågan. Det kan nog till
nazismens heder sägas, att man sökt bevara och även förbättra de allra
fattigastes läge, men man lär inte behöva gå högt upp på skalain för
ätt finna en försämriing och för de tidigare något bättre ställda säges
utvecklingen ha lett till mycket sänkt standard, så att man
genomsnittligt skulle ha att räkna med en sänkning av omkring 20 o/o. Systemet
kan naturligtvis hålla, så länge det är miindretalet, som pressas, men
hur går det, om det blir de många, som mera kännbart få käinina av
försämringen. Redan är mani ju tillbaika till ransoneringen. Den
uppgives nu gälla för smör, kött, margarin o. dyl. i de större städerna
men tenderar att breda ut sig. Priserna på de mödvändigaste varorna
håller man nere genom att kointrollera detaljhaindeln. Varje handlande
får en viss räjong. De som bo därinom måste köpa hos en viss bestämd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
