Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 4 mars 1937 - Händelser och spörsmål - Nazitysklands ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 175
områden, fast det sannolikt kommer att kosta låmgt mera m användande;
av vanliga varor av detta slag och hittills också sämre. Det är
emellertid möjligt, att den tyska kemin kan lösa dessa problem. Det värsta
är, menar The Banker, att om man nu placerar stora summor i
anläggningar för framställning av ersättniingsvaror — surrogat är ett ord man
inte vill höra talas om — så kommer detta att hejda en återgång till
förnuftigt handlande. Konsumenterna få bära bördan. Och ändå skulle
det inte behövas några större ansträinginingar för att vinna en långt
bättre försörjning. Om Tyskland ville reducera sina rustningar till
hälften, skulle både bristen på råvaror och på livsmedel kunna övervinnas.
Någon egentlig brist på råvaror säges nämligen landet icke lida — det
är bara det, att de förbrukas på onyttiga och improduktiva ting.
Mycket i framställningen verkar högst otroligt, det må gärna
erkännas. Det är uppenbart, att den noggranna kontroll, som är
nödvändig för att tvinga folket i en viss riktnin-g, kräver mycken övervakning,
men fullt så galet som det påstås här måtte det väl ändå inte vara».
Den tyske näringsidkaren säges vara underkastad kontroll av sex olika
huvudmyndigheter, som ofta ha rakt stridiga intressen. Till dem
komma så andra mindre viktiga organisatianer, som vilja ha ett ord med
i laget. Det sägs att det utfärdas mellan 700 och 1,000
kontrollförordningar i veckan. Man får hoppas, att somliga upphäva förut gällande.
Och det ges som ett exempel, att det för köp av ett parti ull och export
av leksaker erfordrades ifyllande av 680 formulär. De större företagen
ha det lättare men de små få sitta emellan. 75 o/o av kontorsarbeteit
sä,ges åtgå för att uppfylla alla kontrollföreskrifter.
Det är uppenbart, att allt detta kostar. En uppskattning, som säges
vara halvofficiell, lär ha kommit till resultatet, att kontrollmaskineriet
årligen drar en direkt kostnad av 2 miljarder mank. Vad de indirekta
kostnaderna äro gissar man inte ens.
Men så ha också nazisterna vetat att ta betalt, om man’ får tro
redogörelsen. Riksdagsledamötema, som samlas en gång då och då för att
höra ett tal och sjunga några nazisåniger, lära ha 720 mark i månaden.
»De kunna gott anses som med de bäst betalda manliga körerna i
världen». På liknande sätt utefter hela linjen. S. A.-männen och S. S. skola
underhållas, Gestapo likaså. Arbetsfronten säges ha över 50,000
anställda, många gånger fler än den gamla fackförenings rörelsen.
Vinter-hjälpen är en dryg organisation, som ger lite. E>etta tiggeri visas
med en liten tabell ha inbringat långt mindre än den motsjvarande hjälp,
som bars av stat och kommun före nazismens tillkomst, men som nazi
skyndade sig att avskaffa.
Ledarstaten är, blir konklusionen, den långt dyraste styrelseformen,
mycket dyrbarare än den mest extravaganta demokrati, även om man
bortser från den korruption, som måste följa, då öppen kontroll över
medlens användning avskaffats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
