- Project Runeberg -  Tiden / Tjugonionde årgången. 1937 /
198

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 20 april 1937 - Riemer, Svend: Medelklassens familjebudget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198 Svend Rienier

beklädnad och bostad tilldra sig det största intresset. I den
föreliggande undersökningen äro resultaten i detta avseende icke så givande,
som man hade anledning att vänta sig, möjligen beroende på
speciella pris förhållanden och den föga stränga gränslinjen mellan
socialgrupperna.^

Tydligt framträder dock den stdwe utgiftsprocenten för födoämnen
i de lägre socialgntppema; medan dessa för medelklassen med sina
i stort sett gynsammare inkomstförhållanden förlora sin dominerande
betydelse. Märkligt nog saknas däremot nästan helt ett drag som
brukar framträda i andra liknande undersökningar här: en högre
procentuell andel av utgifterna för bostad och beklädnad i
medelklassen än i de lägre skikten. Det enda man kan utläsa ur materialet
är en stigande tendens för bostadsutgifterna med stigande inkomst i
varje socialgrupp för sig, med undantag för den högsta
medelklassgruppen, vilken, som redan påpekats, till en stor del utgöres av
barnfattiga familjer med begränsat bostadsbehov. iVven siffrorna för
beklädnad avvika från andra undersökningar, som företagits i utlandet.
Medelklassen uppvisar i det föreliggande materialet t. o. m. en mindre
utgiftsbudget för kläder än de lägre sociala skikten. I det följande
skall denna omständighet närmare diskuteras. Vi skola se, att
utgifterna för kläder i de lägre grupperna kunna delvis betraktas som
utgifter för något slags personlig representation, ett medel att häva
den sociala ställningen medan för medelklassen det sociala
representationsbehovet riktar sig mera mot bostaden.

•Den avgörande motsatsen mellan medelklassens och de lägre
skiktens levnadssätt kommer dock först till uttryck, om man betraktar
den s. k. kulturbudgeten. Här få vi det nödvändiga komplementet
till medelklassens relativt låga utgifter för födoämnen. Hit räknas
utgifterna för böcker, skrivmaterial, telefon, resor och liknande, och
för alla de nämnda posterna överväga utgifterna procentuellt för
medelklassen. Även kostnaderna för barnens uppfostran äro
betydligt högre för de bättre ställda socialgrupperna.

Det konstaterades ovan, att medelklassens övervikt i fråga om
utgifterna för bostaden icke framgick med samma tydlighet ur det svenska
materialet som ur liknande utländska undersökningar. I posterna
"inventarier" och "arbetshjälp i hemmet" återfinna vi dock några
utgifter, som äro indirekta bostadsutgifter. Tabell 3 visar oss nu, att

1 Jfr not sid. 191.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:18:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1937/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free