Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 20 april 1937 - Riemer, Svend: Medelklassens familjebudget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medelklassens familjebudget 199
dessa utgifter äro högre i medelklassen, än i de lägre skikten. I dessa
siffror kommer en tendens till uttryck, som är av största vikt för en
förståelse av de olika familjetyperna: inom medelklassen göres ett
mycket kraftigare försök att göra hemmet till familjens medelpunkt
och att sammanföra familjemedlemmarna till en enhet, som skall
vara mer än en sammanlevnad av för övrigt isolerade individer.
Förhållandet upptas i den följande analysen till en mera ingående
behandling.
För förståelsen av siffrorna i tabell 3 måste man komma ihåg, att
de barnfattiga familjerna sammanträngas i den högsta
inkomstgruppen; alla utgifter, som stiga med växande barnantal ligga därför i de
lägre grupperna på en högre nivå, medan omvänt "lyxbehoven" kunna
i större utsträckning tillfredsställas i den högre gruppen.
Resultaten av den sista svenska budgetundersökningen, som de
dryftats i det föregående, ge nog ett ganska oenhetligt intryck av de
olika levnadsvanorna, böjelserna och av nöden framtvingade
begränsningarna av familjekonsumtionen. En djupare förståelse, som
sammanför de olika data till en totalbild, kan endast vinnas, om man
sammanbinder de enstaka fakta till en skiss över de olika, här
omfattade skiktens socialpsykologiska egenart. Medan de lägre sociala
skikten äro tvungna att inskränka användningen av sin inkomst
på tillfredsställandet av elementära, dagliga behov, är
medelklassen i stånd att täcka även sådana behov, som ingå i en
planering på längre sikt, som omfattar hela familjen och tillåter
intimare kontakt med kulturella värden.
Man kan möjligen vara frestad att anta, att det här icke är
frågan om en principiell olikhet i olika gruppers beteende utan om
ett naturligt fortskridande till täckandet av andra behov, så snart
en viss mättnadsgrad en gång är uppnådd för de elementära
behoven. Detta skulle berättiga oss till att betrakta utgifts fördelningen
blott som en funktion av inkomsten. Enligt denna uppfattning ter
sig samhällsordningen som en pyramid, där varje individ inordnas
efter sin inkomst — i kontinuerlig övergång mellan de sociala skikten.
Det manifesterar sig emellertid vissa levnadsvanor inom de olika
socialskikten. Den utarmade medelklassen inskränker exempelvis
sina utgifter för födoämnen för att kunna bestrida de av sociala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
