Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 20 april 1937 - Riemer, Svend: Medelklassens familjebudget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medelklassens familjebudget 201
svaret får en gestaltning av alla familjemedlemmarnas levnadslopp
på längre sikt ingår icke i den enskildes medvetande. I den
omedelbara existenskampen känna familjemedlemmarna visserligen sitt
beroende av varandra. Vi ha sett, att hustrun och barnen, om
nödvändigt, bli indragna i förvärvslivet för att trygga den för
familjens existens nödvändiga inkomsten. Detta ansvar för varandra
är dock begränsat på kort sikt. Möjligheten t. ex. att skaffa
barnen en god yrkesutbildning och på så sätt förbereda deras
framtida väg genom livet på bästa möjliga sätt, utnyttjas endast i ringa
grad. Man är inställd på att barnen vid arbetsför ålder klara sig
på egen hand och att sambandet med familjen uppluckras i en nära
framtid (även giftermålsåldern är ju här som känt lägre). Deras
framtida karriär anses icke åligga föräldrarnas ansvar.
De enstaka familjemedlemmarna ’d(ro således, när livs planeringen
endast sträcker sig över kortare tid, starkare isolerade emot varandra
Man kunde fråga sig, om icke i viss mån omvänt också
familjemedlemmarnas gemensamma arbete för existensen utgör ett
sammansvetsande band, som saknar motsvarighet inom
medelklassfamiljen. Ett faktum är emellertid, att just arbetsbördan inom
familjelivet driver de enstaka familjemedlemmarna ifrån varandra. Den
viktigaste omständigheten är här, att den särskilt med arbete
överhopade husmodern icke är i stånd att ge någon annan uppfostran
än rent elementära anvisningar och instruktioner för den
friktions-fria inordningen i sammanlevnadens alldagliga gäng. Mannens
ansträngande kroppsarbete i dessa socialgrupper låter icke rimligen
vänta någon styrande roll i familjelivet från hans sida, ,så att trots
ett intimt beroendeförhållande de enstaka familjemedlemmarna leva
bredvid varandra nästan isolerade från varandra.
Rätt karakteristiskt framträder detta förhållande inom familj
e-budgetmaterialets ram beträffande utgifterna för beklädnad och
bostad. Vi sågo att jämförda med motsvarande förhållanden i
medelklassen utgifterna för beklädnad spelade en större roll för de lägre
sociala skikten. Det omvända är fallet med utgifterna för bostad,
hyra och möblering. Dessa omständigheter kunna endast tolkas rätt,
om man tar i betraktande, att den sociala representationen rör sig
på ett annat plan i de lägre grupperna än i medelklassen.
Behovet att genom sin klädsel framträda mot den omedelbara
sociala omgivningen uppstår vid upplösningen av den lantliga
arbets-Qch livsgemenskapen i det ögonblick, då den enskilde förlorar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
