Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 20 april 1937 - Riemer, Svend: Medelklassens familjebudget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 Svend Rienier
prestigeskäl viktiga kostnaderna för bostad, barnuppfostran och olika
poster i kulturbudgeten. En arbetare, som får en relativt hög
inkomst eller t. ex. avancerat till verkmästare, är icke omedelbart i
stånd att omlägga hela sitt levnadssätt; den större inkomsten
användes endast i mindre utsträckning till en utvidgning av
kulturbudgeten, ty dessa behov måste överhuvud taget först kallas till
liv. Han utgår därför från de för honom självklara behoven och
utvidgar födoämnesbudgeten genom att övergå till ett slags
lyxhushållning på detta område. Utgifterna för födoämnen ökas därför
mycket elastiskt vid stigande inkomst.
Vi kunna nu med hänsyn till de viktigaste utgiftsposterna uppställa
följande ordningsföljd: födoämnen — beklädnad — bostad —
kultur-utgifter; och vi måste fastslå, att dessa olika poster i den givna
ordningsföljden vinna i betydelse för medelklassens budget. Vilken
betydelse tillkommer nu denna budgetgestaltning för utvecklingen
av en socialpsykologisk egenart?
Den ovan uppställda ordningsföljden rör sig från sådana
utgiftsposter, som tjäna den omedelbara behovstillfredsställelsen, hän mot
sådana, som innebära i stigande mån "investeringar" på lång sikt,
som icke blott ange den enskilde utan hela familjen och bygga på
en utgiftsplanering på lång sikt.
Omfånget av den individuella livsplane{ringen blir avgörande. Det
har påpekats, att levnads planens räckvidd skulle vara beroende av
den regelbundenhet, med vilken de olika sociala skikten kunna vänta
utbetalningen av sina inkomster. Därvid är arbetarens levnadssätt
olikt andra gruppers; för honom utgör veckolönens utbetalning den
etapp, som hans ekonomiska dispositioner anknytas till, medan
inkomsttagare med månadslön eller grupper med egen förmögenhet
äro i stånd att uppställa en hushållsplan, som ofta omfattar t. o. m.
efterföljande generationer.
Men familjebudget-materialet visar med önskvärd tydlighet, att
livsplanens omfång icke blott är beroende av löneutbetalningarnas
periodicitet, utan lika mycket av en nödvändig begränsmng av
be-hovstillfredsställelsen till den elementära försörjningen från dag till
dag i ärbetarfamiljerna. Å andra sidan präglar familjebudgetens
uppdelning det levnadssätt och den livsplanering, som nu en gång
har manifesterat sig inom de olika socialskikten.
Frånvaron av en enhetlig plan utöver dagens och ögonblickets krav
påverkar på mån§;ahanda >sätt dei^ socialpsykologiska strukturen, An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
