Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 20 april 1937 - Riemer, Svend: Medelklassens familjebudget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medelklassens familjebudget 203
Efter upplösningen av den omedelbara arbets- och
livsgemenskapen inom naturahus-hållningen få samhällets gemenskapsbildande
krafter en något avvikande karaktär. Grannarnas iver att följa
varandras göranden och låtanden, den ömsesidiga kritiken och den
därmed givna sociala kontrollen avlösas genom ett omedelbart verksamt
system av rättsnormer. Men även inom gränserna för det lagligt
tillåtna behövs dessutom en viss fixering av allmänt erkända etiska
normer, som försiggår inom det offentliga livets olika institutioner,
i pressen, i litteraturen, i de sociala och religiösa idériktningarna,
i parlamenten o. s. v. Men det moderna .samhällets dynamiska
karaktär för med sig, att moralåskådningarna i denna mening äro
underkastade en ständig utveckling. Det är denna kontakt med det
offentliga livet, med den allmänna sociala utvecklingen, som kan
skönjas i medelklassens kulturbudget. Behovet av en upplevelse —
och möjligheten därtill — av den samhälleliga utvecklingen visar sig
vid en första blick på ’kulturbudgeten vara mycket intensivare hos
medelklassen.
Grova felslut ligga nu visserligen nära till hands, om man
stannade vid dötta stadium av den sociologiska tolkningen. Det
för^hål-ler sig ju så, att den sociala kontakten med det väsentliga skeendet
ute "i den st om världen’’ försiggår — detta kunna vi tydligt sluta
oss till ur budgetmaterialet — på mycket olika sätt hos
medelklassen och de lägre sociala skikten. Här äro de relativa utgifterna för
tidningar högre; dessa belöpa sig till 1 proc. för de lägre skikten
och 0,7 proc. för medelklassen.^ Ett visst minimum av allmän
orientering visar sig således vara oumbärligt för de lägre skikten, och
det är betecknande, att motsvarande utgifter för den lägsta
inkomstgruppen med 0,9 proc. ligga på nästan samma nivå. Bland
utgifterna för försäkringar och föreningar inta fackföreningsavgifterna
här en framskjuten plats. I dessa grupper går kontakten med det
allmänna sociala skeendet på ett entydigt sätt över fackföreningen
och partipressen. Med hänsyn till den svenska
arbetarbildningsrö-relsens höga nivå innebär detta dessutom en relativt långt gående
utjämning av den allmänna bildningsstandarden.
Men medan för arbetarklassen, orienteringen i den sociala
omgivningen i större utsträckning utgår från den egna positionen inom
den sociala arbetsprocessen, står medelklassen med större frihet i en
1 Jfr ovan not sid. 191.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
