Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 20 maj 1937 - Wangson, Otto R.: Bötesstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bötesstraffet 237
än fängelserna, först och främst bötesfångarna, vidare de ungdomliga
förbrytarna och över huvud sådana personer i alla åldrar, som låta
sig rätta genom villkorlig dom.
Och eftersom presidenten Schlyter i ovanligt hög grad är en
handlingens man, nöjde han sig inte med att bara utslunga parollen. Han
satte omedelbart igång utredningar för att få fram reformförslag i
parollens syfte. 1935 års lag om ungdomsfängelse blev det första
resultatet; därigenom skola de unga lagöverträdarna i åldern 18—21
år befrias från att under detta kritiska skede av sin utveckling få
insupa den enligt sin natur osunda fängelseluften och i stället för
straff erhålla uppfostran och utbildning under möjligast fria och
gynnsamma yttre betingelser. 1937 års stora bötesstraffreform är ett
inte mindre betydelsefullt led i samma reformsträvan.
I direktiven för de härom igångsatta utredningarna inriktade
departementschefen, efter en sammanfattning av de i det föregående
refererade anmärkningarna mot det nuvarande förvandlingsstraffet, de
tillkallade sakkunnigas uppmärksamhet på i första hand frågan
huruvida genom särskilda åtgärder en ökad bötesbetalning kunde ernås
och därigenom minskning vinnas av antalet förvandlingsstraff — det
är ju klart att om folk kan sättas i stånd eller tvingas att betala
ådömda böter, behöver i dessa fall inget förvandlingsstraff tillgripas.
I andra hand borde undersökas i vad mån och på vad sätt de
anmärkta olägenheterna hos förvandlingsstraffet kunde avlägsnas eller
mildras.
Utredningen med åtföljande förslag låg färdig redan i slutet av
1935; sedan det lyckligen gått igenom korselden från vederbörliga
remissmyndigheter, har en proposition i år framlagts i huvudsaklig
överensstämmelse med sakkunnige förslaget och propositionen har
med vissa justeringar, varav visserligen en nog så viktig, nu
godtagits även av riksdagen.
Reformens huvudsyfte kan kort och gott karakteriseras så, att den
avser genomförande av åtgärder av olika slag ägnade att leda till en
minskning av antalet fall, då böter förvandlas till frihetsstraff.
Dagsbotsystemet är ju en redan genomförd åtgärd i detta syfte.
Vid fastställande av dagsbotbeloppet skall, enligt vad förut sagts,
hänsyn tas just till den sakfälldes inkomst, förmögenhet,
försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Men då antalet
dagsböter kan komma att uppgå till trehundra, måste det i alla fall
bli många som få svårt att betala böterna och åtskilliga för vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
