Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 20 maj 1937 - Wangson, Otto R.: Bötesstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 Otto R. Wcmgson
detta är rent av omöjligt. För dessa kategorier, mindre bemedlade
och obemedlade, finnas redan nu möjligheter att erhålla anstånd med
böternas erläggande och att få avbetala dem i mindre poster.
Anstånd får dock för närvarande inte medgivas längre än fyra
månader och avbetalning under högst ett år. För att ytterligare
underlätta den frivilliga betalningen av böter har i den nya lagen tiden
i båda fallen, om särskilda skäl föreligga, förlängts till den dubbla,
alltså tiden för anstånd till åtta månader och tiden för avbetalning till
två år.
Men om en bötfälld trots de förbättrade möjligheterna till
anstånd och avbetalning i alla fall inte förmår att betala böterna,
skall han då, liksom nu, buras in och alltså berövas sin frihet allenast
på grund av sin medellöshet?
Vi äro därmed tillbaka vid den springande punkten i problemet,
som vi förut upprepade gånger tangerat. När vi nu gå att besvara
frågan — med ett dock inte alldeles reservationslöst nej — får man
noga observera dess formulering: den gäller endast sådana bötfällda,
som velat men inte kunnat betala böterna. Den andra kategorin,
de tredskande, har man ju, som förut anmärkts, ingen anledning
att särskilt ömma för.
Här är då först att märka, att bötesförvandling över huvud inte
får ske i fråga om småböter (ej överstigande fem dagsböter eller
tjugofem kronor), såvida inte omständigheterna föranleda till
antagande, att den bötfällde av tredska eller uppenbar vårdslöshet
underlåtit gälda böterna eller att straifets verkställighet erfordras för
hans tillrättaförande eller slutligen bötesstraffet ådömts för fylleri
samt den bötfällde under de före förvandlingen senast förflutna
två åren tre eller flera gånger fällts till ansvar för sådan förseelse.
Undantagen från huvudregeln (d. v. s. att småböter ej få
förvandlas) träffa, som man finner, knappast den hygglige medellöse,
som rent tillfälligt råkat illa ut; däremot ha, med all rätt, de mera
stadiga poliskunderna, vilka inte låta sig rätta av den blotta
lagsökningen eller visa uppenbar tredska beträffande bötesbetalningen,
ingen misskund att vänta.
Vidare har man utbrutit åt erfdlsfyllerist erna ur det vanliga
förvandlingssystemet och gjort dem till föremål för en särskild
reglering, som starkare anknyter till den samhälleliga nykterhetsvården.
Uppkommer fråga om förvandling av böter för fylleri eller för
fylleri jämte annat brott och har den bötfällde under de två senast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
