Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 20 maj 1937 - Landqvist, Olof: Läkaren, pressen och allmänheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄKAREN, PRESSEN OCH
ALLMÄNHETEN
Av OLOF LANDQVIST.
Mellan läkarna och tidnings folket har vid åtskilliga tillfällen
förekommit meningsskiljaktigheter, vilka också varit föremål för
diskussion mellan representanter för de båda kårerna. Deras förhållande
till varandra har nu aktualiserats genom de på sjukhus i Stockholm
och Jönköping inträffade tragedierna.
Man ’kan räkna upp en rad önskemål och synpunkter från läkares
sida, som visa vilka områden det är, som beröras.
Det har från läkarhåll reagerats mot att tidningar intervjuat
läkare. Sådana ofta porträttförsedda intervjuuttalanden och
-artiklar verka ofta, har det framhållits, som gratisreklam, och uttalandena
ha icke sällan i tryck återgivits i en sådan form att såväl den eller de
uttalande som hela läkarkåren kommit i en löjlig dager.
Vidare har det framhållits, att för stort tidnir^sintresse ofta ägnas
åt de tillfällen, då läkare råka i fejd med varandra och kritik har
framförts mot redaktionella ledare i sjukhus frågor,
utnämningsfrågor etc.
Pressens förfarande vid återgivande av klander mot läkare eller
allmänna sjukvårdsinrättningar har utsatts för mycken läkarkritik.
Från läkarhåll har det framställts önskemål om att anmälningar icke
måtte offentliggöras förrän den anmälde förklarar sig hos
vederbörande myndighet. Beträffande de verkliga olyckorna inom
sjukhusen har det uttryckts, att om pressen för tidigt sätter i gång sin
upplysning vållar det ofta en massa trassel och elände, icke sällan
för de minst skyldiga. Denna synpunkt har framförts samtidigt som
man uttryckt övertygelse om att in,gen läkare med avsikt försöker
smussla undan misstag med ödesdigra följder. "Men så länge
sjukvården i sin helhet måste vara beroende av levande varelsers förmåga
av omdöme och precision kunna vi aldrig nå 100 procent säkerhet. —
Sådan finnes för övrigt icke på något område. Se till exempel
på trafikverken. Där gäller det helt enkelt att passa vissa tider
och att göra en del okomplicerade handlingar på utsatt tid. Men nog
inträffar det av och till att växlarna ligga galet och att tåg spåra ur
eller sammanstöta. — Människan är ingen fulländad
precisionsmaskin, som inte kan göra felgrepp,’’ yttrade en överläkare häromdagen
vid en offentlig diskussion om detta problem.
Ett annat slag av läkarklander mot pressen har varit en förmenad
allt för nitisk påpasslighet av sinnessjukläkarna, vilken påpasslighet
ansetts ha haft sin grund i en journalisternas och allmänhetens
överdrivna föreställning om sinnessjukläkares makt och befogenhet att
"spärra in" folk på sinnessjukhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
