- Project Runeberg -  Tiden / Tjugonionde årgången. 1937 /
256

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 20 maj 1937 - Landqvist, Olof: Läkaren, pressen och allmänheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256 Olof Landqvisf

Meddelanden och telegram angående nya läkemedel borde
tidningarna behandla med mycket större varsamhet än som oftast blir
fallet, är en annan läkarsynpunkt på pressen. När det kommer ett
telegram om att det uppfunnits något nytt medel mot kräfta eller
tuberkulos så veta fackmännen, att det medicinskt terapeutiska värdet
är mycket ringa, men för alla dem, vilka ha en sådan sjukdom, för
vilken bot ännu ej står att finna, bli de där rubrikförsedda
telegrammen och meddelandena nytända hopp, vilka sedan grusas. Och varje
gång en människa förlorar hoppet sjunker hon djupare ned.

Så har det vidare från läkarhåll gjorts gällande, att allmänheten
säkerligen icke kräver att få veta allt vad journalisterna fråga om,
utan att den där frågvisheten nog mera bottnar i tidningskonkurrens
och ofta i journalistambition att visa sig vaken och pigg och duglig.
Att man sedan försöker få läkare och andra befattningshavare att
bryta mot sin i lag och förordning klart angivna tystnadsplikt synes
inte ha något att betyda.

Inom pressen har man givetvis ställt sig främmande för en hel
del av de framförda synpunkterna. Vad beträffar intervjuerna har
man menat, att då exempelvis ett medicinskt spörsmål av inträffade
händelser trängts i förgrunden, pressen vill begagna sig av den snabba
form, som intervjun utgör, för att få det sakkunnigt belyst. Då
tidningarna meddela om framsteg i sjukdoms bekämpande och om
märkliga och lyckade operationer, mena journalisterna, att såväl läkarna
som allmänheten därmed gjorts en tjänst. Sådana nyheter verka
glädjande och lugnande på allmänheten och stärka dennas förtroende till
läkarna.

De redaktionella uttalandena, de ledande artiklarna torde väl vara
de bästa tidningsartiklarna. Det är vanligtvis frågor av social
karaktär, som behandlas. Men även sju’kvår ds frågor förekomma, vilket ur
tidningsmannasynpunkt är förklarligt med hänsyn till de stora
summor som offras på detta samhälleliga behov.

Beträffande publicering av anmälningar mot läkare är man på
press-håll medveten om att det finns all anledning att vara lyhörd för
läkar-önskemålen att icke publicera anmälan förrän den anmälde varit i
tillfälle att avgiva yttrande. Man är medveten om att ett stort antal
anmälningar äro ovederhäftiga och att det således skulle vara för
såväl läkare som press och allmänhet till stor skada för det första
om de offentliggjordes utan bifogat läkaryttrande och för det andra
ibland om de överhuvudtaget offentliggjordes. Det är en mycket
ringa procent anmälningar till medicinalstyrelsen som överhuvudtaget
föranleda någon erinran.

Även beträffande dödsfall på sjukhus är man på tidningshåll
överens om att den ansvarige läkaren så vitt möjligt bör beredas tillfälle
yttra sig i saken före publicering. Sådana fall kunna ju förekomma,
då allmänheten kan bibringas uppfattningen, att den direkta
dödsorsaken varit en annan än den i verkligheten varit. Såsom exempel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:39:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1937/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free