Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 20 maj 1937 - Händelser och spörsmål - Val i Japan - Rysslands nationalinkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
Händelser och spörsmål 266
sig fram efter mera demokratiska linjer hädanefter, är ju dock något
vunnet. De militära äventyren ha redan kostat landet betydainde summor
och det lär kntappast råda nå,’got tvivel om att de militära bördorna, i
den mån lånevägen ej längre kan anväindas utan skatter tillgripas, komma
att kännas mycket tungt av det japanska folket, vars levniadssitanidard helt
enkelt icke tål vid att hälften av statsinkomsterna gå till militära ändamål,,
såsom nu är fallet. Väl är det sant, att misisnöjet nödgas ta sig ganska
oartikulerade uttryck, men det synes vara riktigt som någon, sagt,
att det finns just så mycken yttrandefrihet, att man vågar säga, att
det ingen finns.
Rysslands
nationalinkomst.
uppgifterna om ett lands natioinalinkomst måste
alltid tas med reservation. Nationalinkomsten är svår
att uppskatta på ett tillfredsställande sätt,
eftersom man saknar tillräckligt noggranna statistiska uppgifter på många
punkter för att icke säga de flesta. Det gäller med säkerhet i minst
samma grad om Ryssland som^ om andra länder. De nedan återgivna
siffrorna kunna därför i bästa fall endast anses som tillnärmelsevis riktiga.
Summorna äro angivna i miljarder rubel enligt priserna år 1926/27.
Vad detta motsvarar i svenska kronor är omöjligt att säga. Efter
officiella växelkurser skulle en rubel nu svara mot ungefär 55 öre, men
det är ett värde, som icke gärna kan läggas till grund för en omräkning.
För ett par år sedan kostade en rubel 3,60 kr., alltså väsentligt mera,
och sedan dess torde rubelns köpkraft icke ha försämrats utan tvärtom
förbättrats, ty priserna uppgivas ha blivit sänkta åtskilligt sedan dess.
Då växelkursen kan fastställas så där godtyckligt, är den en dålig
grunda-val för jämförelser. Man måste nöja sig med att jämföra siffrorna
för de olika åren och alltså få fram utvecklingen men man kan icke
jämföra med läget i andra länder. En viss sannolikhet bör ju emellertid
tala för att summorna konstruerats på samma sätt för olika år och att
utvecklingen något så när bör kunna komma till synes, fast det givetvis
också därvidlag kan brista.
Nationalinkomsten skulle i varje fall enligt de ryska uppgifterna ha
utvecklat sig på följande sätt:
År Miljarder ’ Index -]– o/o År Miljarder Index + ^/o
1913 21 100 — 1931 41 195 17
1917 16 75 — 1932 46 217 11
1921 8 38 — 1933 49 231 7
1926 22 103 — 1934 56 266 15
1928 25 119 — 1935 66 313 18
1929 29 138 17 1936 83 396 26
1930 35 167 21 1937 (pl, an) 100 500 20
Icke minst de äldre siffrorna äro sannolikt ganska approximativa.
Uppenbart bör ju emellertid vara, att nationalinkomsten måste ha fallit
under kriget och den akuta revolutionens dagar och de inbördeskrig,
som länge pågingo mellan bolsjevikerna och olika s. k. vita arméer.
Ek)ttenpunkten skulle ha nåtts 1921 med endast 8 miljarder rubel, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
