Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 20 maj 1937 - Händelser och spörsmål - Rysslands nationalinkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 Händelser och spörsmål 267
mycket låg siffra för ett folk av det ryska folkets storlek. Det dröjde
emiellertid ända till 1926, innan; förkrigssiffran skulle ha uppnåtts. Då
standarden i Ryssland förut var låg, måste läget under dessa tretton
år ha varit förtvivlat, varom alla iakttagare ju också varit ense.’
^ Därefter skulle det emellertid ha burit uppåt om inte i jämn takt så
dock uppåt. En mera hastig stegring träder i dagen fr. o. m. den
första femårsplanens början år 1928. Det medförde dock knappast
någon förbättring av levnadsstandariden till en början, ty de nya
anläggningarna av olika slag krävde väldiga belopp. Det uppgives, att
industrin och byggande 1913 skulle ha omfattat något mer än en
tredjedel av den totala inkomsten men år 1932 ungefär tre femtedelar. I
absoluta siffror betyder det, att den övriga inkomsten 1913 var ungefär
13 miljarder och 1932 ej mer än 18 miljarder. Den ökningen är ej
anmärkningsvärt stor.
Det är icke att förvåna sig över, att ryssarna gärna framhålla, att
den period, då kris rådde i de kapitalistiska länderna med sjunkande
inkomster som följd, icke ger sig tillkänna i Ryssland. Där fortsätter
ökningen oavbrutet under hela tiden. Och ej heller är det förvånande,
att de understryka, att ett års ökning numera inära motsvarar hela niational-»
inkomsten före kriget. Försåvitt siffrorna äro något så när att lita på.
1926 då man/nått fram till eui inkomst, som man menar ujnigefär svarade
mot förkrigstidens, lär vad man kallar den socialiserade sektorn ha
omfattat omkring 40 o/o av det hela. Sedan dess har genom
kollektiviseringen av jordbruken och på andra sätt denna socialiserade sektor nått
praktiskt taget allt. Det upipgives endast återstå en procent, som skulle
ligga utanför.
Man framhåller vidare, att ökningen nåtts trots en mycket förkortad
arbetstid, som dessutom kompletteras med betald semester för samt^
liga arbetare. Under den andra femårsplaineins tid har
levnadsstain-darden dessutom stigit. Man har i större utsträckning producerat
koni-sumtionsvaror, fast denna produktion förvisso alltjämt är mycket för
liten. Samtidigt har sparandet ökat. 1932 lära de ryska sparbankerna
ha haft insättningar, som uppgingo till en knapp miljard, men denna
summa hade 1935 stigit till 2,4 miljarder och lär under 1936 ha ökats
med 3,5 miljarder. Till väsentlig del är väl detta spiarande ett tvunget
sparande, men, att det finins torde nog vara fallet.
Att det ekonomiska läget blivit avsevärt bättre söker man också
visa med angivande av dödstal. Detta var före kriget över 30 o/oo
men säges för 1935 ha legat i ungefär 17 Här gör man för
övrigt en lustig jämförelse. Det har gått ned i Ryssland med 45 o/o
säger man, och för att åstadkomma samma nedgång med de sista årens
takt skulle det i t. ex. Sverge ta 75 år. Ja minst, ty dödstalet kan
nu en gång inte pressas hur lågt som helst, hygienen och standarden må
vara hur bra som helst. Någon gång måste vi dö. Vidare hänvisar man
till att armerekryterna numera väga en hel del mena än bara för några
få år sedan. Det bör onekligen tyda på en bättre försörjning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
