Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 25 juni 1937 - Fredriksson, Karl: Socialismens värdenormer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 Karl Fredriksson
giskt förklarligt, att socialismen undvek att proklamera sitt eget
samhällsideal imder samma beteckning. Med ordets och skenets makt
över tanken har den föreställningen sedan kunnat uipprätthållas, att
frikonkurrensens och kapitalismens samhälle förverkligar friheten så
långt som det är ’möjligt i en ofullkomlig värld, medan socialismens
egentliga syfte är att förverkliga tvånget, att normalisera och likrikta,
att offra individens frihet för en fix idé.
Formuleringen av partiets grundsatser har betydelse för vår egen
föreställningsvärld. En viss målangivning i våra gemensamma
grundsatser påverkar vår egen och vårt folks uppfattning om vad partiet
har att göra och hur det bör inrikta sin praktiska politik. Det finns
skäl för påståendet, att vårt program och våra föreställningar om vad
som är det väsentliga i vår strävan lockat oss att gång efter annan
rikta in partiets intresse och förhoppningar på uppgifter, där
verkligheten gäckat våra föreställningar om vad som var att uträtta.
Partiets medverkan i regeringen gav oss 1920
socialiseringsnämnden. Till den har knutits våra egna förthoppningar och motståndarnas
farhågor. Vi har nog tämligen allmänt inom partiet resonerat som så:
blir bara socialiseringsnämnden färdig med sitt slutbetänkande, och
får vi sedan makten att bestämma, då blir en genomgripande
isocialise-rigsaktion på allvar aktuell. Åren har gått. Slutresultatet av
nämndens arbete har dröjt. Ledamöterna har tagits i anspråk för andra
uppgifter. Ingenting viktigare än regeringsbestyr och
vardagsbekymren i det "borgerliga" samhället. Men blotta överflyttningen av
arbetskraft markerar, att dessa uppgifter i praktiken ansetts viktigare än
socialiseringsaktionen, som vi trodde var vår huvuduppgift.
Vid 1932 års partikongress hade tanken på en större
socialiserings-aktion aktualiserats genom krisen. Partikongressen framhöll det i ett
uttalande:
Den svenska socialdemokratin–-fattar som en S(in ofrånkomliga plikt
att inom vår nationella hushållnings ram, utifrån det svenska samhällets sociala
struktur, organisera samhällets socialistiska omvandlingsprocess. Härför
krä-ves en socialiseringsa^/io/z^ vars fullföljande genom växlande förhållanden nu
blir partiets största, ja väsentligaste uppgift.
Är man mycket angelägen att det skall råda överensstämmelse mellan
vår teori och vår praktik, kan man väl säga, att vi genom vår praktiska
näringspolitik just verkat i överensstämmelise med denna deklaraition.
Men det var nog inte mjölkreglering, dyrortsgraderade folkpensioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
