Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 25 juni 1937 - Fredriksson, Karl: Socialismens värdenormer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialismens värdenormer 28v^
den kapitalistiska utsugningen — här ’talas om andra ting! Inte ett
knyst oim att privat företagsanThet är det sämre och socialisering det
bättre. "Det isafmhälle har företräde, som genom sin struktur bäst
lyckas frigöra människan iir hennes ekonomiska verksamhet".
"P>i-heten att gestalta itillvaron utanför eller ovanför den ekonomiska
sfären uppställes härmed som det högsta värde." Här är friheten det
väsentliga och centrala.
Friheten är socialdemokratins egentliga mål, har alltid varit det.
"Ett samhälle där varje enskilds fria utveckling är villkoret för allas
fria utveckling" heter det redan i kommunistiska manifestet. löke en
tygellös frihet för enstaka individer. Men åt varje enskild människa
det största mått av frihet som låter sig förenas med andra människors
lika rätt till frihet.
Men är icke ett så definierait mål alltför allmängiltigt ? Är det icke
att för socialdemokratin föribehålla ett mål, som varje parti eller
åtminstone varje demokratisikt parti anser sig vilja förverkliga? Detta
kan sägas. Men skall vi avsäga oss en målsättning, som uttrycker
vad vi faktiskt vill, bara därför att andra menar sig vilja detsamma ?
Att vårt mål har stor allmängiltighet är icke en svaghet. Det
behöver icke alls utsudda den egenart, som skiljer oss från andra
partier. Den markeras tillräckligt genom vår annorlunda uppfattning
om vägar och medel. Naturligtvis också genom vår uppfattning om
hur det nuvarande samhället motsvarar vårt ’frihetsideal. Frågan om
socialisering eller andra företagsformer är icke borta och blir icke
betydelselös genom att vi reducerar den till en fråga om sättet att
förverkliga vårt mål. Men dess tillbäkaflyttning i det andra plan,
där den rätteligen hör hemma, avlägsnar det band på vår fria
bedömning som ligger i föreställningen, att socialiseringen är för oss en
ovillkorlig förpliktelse. Socialiseringen blir ett alternativ, något som
det står oss fritt att välja när vi finner det tjänligt, men att förkasta
när vi finner det otjänligt, utan ätt vi därför sviker vårt egentliga mål.
Men är det icke ett svek mot vår rörelses tidigare betraktelsesätt
att ställa saken så som här gjorts? Nej. Inte om man söker sig till
ursprunget. Socialismen framträdde i motsättning till den
ekonomiska liberalismen, vars angivna mål var att förvei^kliga friheten.
Socialismens angrepp riktades dock ingalunda mot friheten som
liberalismen avsåg att förverkliga, utan angreppet var motiverat av det
faktum, att liberalismen gav ekonomisk frihet åt några få, men bragte
träldom åt massorna. Socialismen gick till strids mot en idériktning
som komprometterat frihetens namn. Det är historiskt och psykolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
