Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 25 juni 1937 - Litteratur - Thesen: Arne Garborg Europearen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
Rolv Thesen: Arne Garbor,g Europearm, Aschehoug & Co. Oslo 1936.
Den norske litteraturhistoriikern Rolv Thesein, kamske mest känd för
kritikerverksamhet i Arbeiiderbladet, har utgeit en ny volym om Garborg.
Den är intressevärd icke blott för vad den lär om den store diktaren;
Thesen hör till den litteraturhistoriska skola, som ägnar stor
uppmärksamhet åt det biograferade föremålets miljö, och arbetet sväller efter
hand ut till en grundlig och fängslainde runidmålning av norska sociala
och kulturella miljöer under 80-talet.
Det är påfallande vilket aktuellt stoff författaren rör sig med; läsaren
skall gång efter aninain ertappa sig med att tro sig studera dokument
från i dag. Delvis är väl detta att tillskriva Thesens emineinta förmåga
att levandegöra historien, men förvisso äro beröriingspunkterna mellan det
iskandinaviska 80-talet och vår tid icke så få. Europén, är uniderrubrikeu.
80-talets män sökte bryta den skandiniaviska provinsialismen; det var
trångt i landet. Garborg sysslade efter hand med samtliga tidens stora
problem, och han kämpade med ett intellektuellt miod som få och
fördömdes, alldeles i sin ordnin,g, av reaktionien som en s. k. pornograf.
Det gäller ju en tid då radikalismen klagade över »det forbandede
fortielsessystem». Garborg är, framhåller Thesen, »i alle hove den
einaste av dei store diktarane våre som tok problema upp til dryfting i
heile si breidd, og best såg sammanhengen millom dei ulikte problem».
Anmärkningsvärd är särskilt romanien Mannfolk, som visar uppfostrairis
och särskilt sexualfostrans utomordentliga betydelse för äktenskapet,
»korleis man,ge er bunidne av gamle og inngrudde meiningar som hindrar
dei i å frigjera seg frå den gamle seksualmoralen». Problemet reses
med det vidaste sociala perspektiv. Det är många misslyckade äktenskap
i Mamnfolk, och Garboi^g, som den samhällstänkare han var, visade
bittert upp, hur stor skuld de bestående samhällsförhållandena hade. Det
är en human och modärn tolkning, karakteristiskt olik åtskilliga
fanatiska och vridna inlägg i den samtida svenska äktenskapsdiskussionen.
Hur aktuell Garborg var, framgår även därav, att han under dryftningen
av barnproblemet förordade en framtida kollektiv barnuppfostran, i
»faelles Barnestuer»; föräldrarna kunde så ha barineni hemma hos sig den
del av dygnet de voro fria från försörjniingsarbetet.
Många norska diktare från deinjma epok voro inne på fattigdoms^
frågan, erinrar Thesen. Så Amalie Skräm, Jon,as Lie, Alexander Kielland,
Hans Jaeger. »Men den norske diktaren som var sterkast uppteken
av dette problemet, og som dryfte det grundigast, det var Arne Garborg.
Han hadde set og roynt fatigdomen i både iby- och boindesamfundet; og
han la roynslene sine inn i si dikting». Verk som Bondestudentar,
Mann-folk, Hjaa ho Mor visa detta tillfyllest; det ekonomiska grundlaget är
avgörande för både moral och livslycka. Garborg hade för den tiden
en ovanligt klar blick för att den politiska striden endast var en reflex
av en bitter ekonomisk kamp; högerpolitiken karakteriserar han som
»ein Matstrevar- elder Grytepolitikk». Således var det, utreder Thesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
