Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 25 juni 1937 - Litteratur - Bratt: Kanske vi icke få krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 Litteratur
omedelbar ,aivv,äpning. De kräver i stället soliidari&ka s,aniction€r gentemot
den internationella fasiciamienis stråtrövaire. Och detta är logiskt och
riktigt och i allo berömvärt. Ty Ibåde Tokio, Rom och Berlin, den
expansiva och krigslarmande fascismiensi huvudcentral för närvarande,
söker än en gång och; i haindliinig övertyga oss om, att tidens stora
frågor ska avgöras med blod och järn..
Bratt hiar inte hunnit ge sig in på dessa grundläggandie ekonomiska och
politiska strukturföräjndriingar, som ägt rum under de sista tio åren,
och som i sin tur betingar den pågående, ,allm,ä,ma uppirustningen och
den .akuta krigsfaran. Han förutsätter tydligen allt detta såsom relativt
välbekant, hans lilla bok vänder sig tydligen inte i första hand till
politiska analfabeter. Vad han anser vara en tvinga^nde nöd^väindighet att
sätta under debaitt, det är den akuta krigsfaran i Europa, det aktuella
militärpolitiska läget och då med alldeles särskild hänsyn till vad han
kallar »Nordens försvarsproblemi». Han preciserar detta ytterligare som
en »nordisk neutralitetsheredskapy>, Hans botk vill söka klargöra vad
en dylik neutralitetsberedskap för närvairande måste inmebära på dessa
breddgrader. Vad Bratt i övrigt bjuder på är en hel serie
generalstabsfunderingar, ett högaktuellt krigsspel, om man så vill. Och som ett
skälvande ledmotiv genom boken, går hela tiiden den ödesdigra frågan
»Kanske vi icke få krig»? — ty titeln bör lämpligen kompletteras med
ett frågetecken, och tonvikten bör läggas^ på vi. För det övriga Europa
tycks konfliktstoffet redan vara så hopat, att en fredlig lösning ligger
utom möjligheternas ram. Men kan Sverge, kan Skandinavien undgå att
dras med i den nya uppgörelsen?
Det beroir alldeles på, vilka stormakter i Europa som behaga göra
upp sina mellanhavanden med vapen i hand, replikerar Bratt. Hian gör
så ett par öppningar i sitt militärpolitiska schackspel, antyder ett par
krigsalternativ och lämnar sedan o>rdet fritt för fortsatta kannistöperier.
Meddelasi bör, att Bratt räknar med möjligheten av en neutralitet för
Norden i en ev. konflikt mellan å ena sidan Tyskland—Japan och å
andra sidan Sovjetunionen. Tvin^gas där England med i leken, då är
också Nordens fred i uppenbar fara: den tyska invasionen i
Sönderjyl-land skulle komma lika säkert som ett amen i kyrfkan.
Under alla förihållanden anser emellertid Bratt att Nordens neutralitet
skulle kunna stärkas avsevärt genom en »neutralitetsberedsikap». Den skulle
närmast bestå i ett sikyddsmedel mot yttervärlden av militär natur:
y>d€n nordiska luftmaktem: Studiet av de möjligheter, som en nordisk
neutralitetsberedskap efter en viss tidsintervall kan komma att äga, har
närmast haft till syfte att utröna, om det finns något militärt medel,
varigenom en sådan beredskap, enklare och bättre än på något annat
sätt, skulle kunna åstadkommasi. Därvid har vi gjort oss till tolk för
den uppfattningen, att ländeirnas luftstrids krafter, så långt möjligt starkt
upbyggda, främst skulle vara att rekommendera.
Visar en undersökninig, att vad vi kallat en nordisk neutralitetsbered-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
