Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juli 1937 - Guelfat, Isaac: Oljeimperialismen i Nära östern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLJEIMPERIALISMEN I NÄRA
ÖSTERN
Av ISAAC GU ELF AT.
I ett anförande i maj 1919 vid läggandet av grundstenen till
anglo-persiska oljeraffinaderiet yttrade en i oljefrågor väl informerad
engelsman, att det var ett välkänt faktum, att England, som har
betydande intressen över ihela världen, då kriget bröt ut endast
kontrollerade 2 % av världens oljeförråd, men att imperiet vid krigets slut
kontrollerade 50 % av all tillgänglig olja.
Då Mosul-rörlinjen invigdes i Tripoli i januari i år, sade
ordföranden i Iraks petroleumbolag, att "våra ansträngningar kunna
jämföras med en resa, och det har varit en trevlig och framgångsrik
resa". Och det är förvisso sant. Imperialismens triumfartade
framträngande i Nära österns oljeländer liar varit utomordentligt
framgångsrik. Brittiskt och med det franskt och amerikanskt kapital icke
endast passerade genom oljefälten utan erövrade dem, slog sig ned i
dem och exploaterade dem rationellt och vinstgivande med hjälp av
moderna tekniska resurser. Irak-bolagets chef hänvisade vid en rad
ceremonier på olika platser till företagets betydelse, till det enorma
kapital, som nedlagts, och till det stora arbete, som krävts. Men
Irak-bolagets betydelse är dock främst varken av finansiell eller
teknisk karaktär utan däri att England förvandlats till ett stort
oljeimperium. Om den brittiska oljei-mperialismens konsolidering var etc
resultat av politiska och strategiska faktorer, så följde strävandena
att utvidga Englands oljeterritorier av politisk, ekonomisk och
strategisk nödvändighet.
Liksom i fråga om andra viktiga upptäckter påverkade de tekniska
framsteg, som åtföljde den växande användningen av olja, de
internationella relationerna. Under femtio år användes fotogen nästan
uteslutande för belysningsändamål; den hade betydelse huvudsakligen
inom hushållen och även där hade den viktiga konkurrenter i gas och
elektricitet. Man funderade på planer att begränsa produktionen.
Diesel framkallade en revolution härvidlag. Det visades, att ett
fartyg, drivet med dieselmotorer, kunde vara i gång 37 dagar utan
bränslepåfyllnad, medan ett koldrivet fartyg måste ha nytt bränsle
minst var fjortonde dag. Om vi ta i betraktande den väldiga
ökningen av motortransport och flygning, blir oljans betydelse slående.
Från det ögonblick oljan blev ett viktigt bränsle började de engelska
myndigheterna intressera sig för den. Det engelska herraväldet på
haven, som icke blott berodde på handelsflottans storlek odh
krigsflottans tonnage utan också på kontrollen över bränslet, kolen,
hotades. Hitintills hade den engelska övermakten varit säkrad, otaliga
kolstationer voro spridda längs varje sjöväg och varje fartyg, engelskt
eller icke engelskt, var beroende av dessa stationer. Kol var billigt
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
