Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juli 1937 - Guelfat, Isaac: Oljeimperialismen i Nära östern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 Isauc Gvielfat
het uppstå mellan ibolaget och iden "oiberoende" Irak-regeringen är det
ganska klart, att bolagets mening kommer att gälla. England äger nu
betydande oljekällor. Pumpningen av oljan minskar avsevärt
transportkostnaderna över de långa avstånden och lastningsplatserna vid
medelhavet ligga ’Som sagt nära viktiga engelska flottstationer, Cypern
och Suez. Bolaget bearbetar än så länge endast 270 kvadratkilometer
kring Kirkuk, men hela koncessionsområdet omfattar 51,500
kvadratkilometer.
Engelsk oljeimperialism (möjligen tillsammans med annan
oljeimperialism) har all utsikt till vidsträckt expansion. iD-elaisi talar om en
belysande händelse, som icke endast illustrerar de stora möjligheterna
utan också hur man kan gå till väga. I oktober 1919 häktades en
amerikansk "spion’’, en Standard Oils geolog, som upptäckt
oljekällor i närheten av Döda havet. De engelska militära myndigheterna
konfiskerade hans anteckningar och sände honom ur landet. President
Wilson protesterade i London mot de använda metoderna och stödde
sig därvid på sina 14 punkter och begärde open-door-politik i
mandatområdena. Engelska utrikesministeriet motiverade de militära
myn-dig^heternas tillvägagångssätt med att undersökning och exploatering
av oljekällor i Palestina ej heller var medgivet engelskt kapital och
med att England tillämpade closed-door-principen gentemot alla
intresserade parter utan åtskillnad. President Wilson såg sig emellertid
nödsakad att för senaten framlägga en rapport om den engelska
oljepolitiken efter kriget och av denna framgick bl. a., att den engelska
politiken strävade att avskaffa främmande inflytande från
oljeområdena inom imperiet, att utlänningar voro förbjudna att förvärva eller
bearbeta oljekällor på områden under engelskt mandat eller
protektorat, att engelska regeringen var aktieägare i oljebolag och
representerad i styrelserna och att engelska oljebolag ej ägde rätt att
försälja sin egendom till utländska bolag.
flänvisning till förekomsten av olja i Palestina gjordes vid ett
sammanträde med Londons handelskammare i oktober 1921, då det
sades, att England då kontrollerade oljeförekomsterna, kända eller
okända, i Burma, Indien, Trinidad, Egypten, Borneo, Kanada,
Barbados, Persien, Irak, Palestina, Nya Guinea, Nya Zeeland och
Somali-landet. Mellan Jerusalem och Jeriko och i närheten av Döda havet
finnas klippor, som producera olja, vilken kommer från stort djup.
Då England exploaterat alla oljekällor man förvärvat, är det icke
osannolikt, att verksamheten kommer att utsträckas från Irak till
Palestina. Det kommer att bli ett hårt slag för Amerika, som löper
risk att uttömma sina egna förråd. I maj 1920 konstaterade den
geologiska undersökningen i Washington, att andra länder endast
förbruka hälften så mycket olja som Amerika, men att deras resurser
äro sju gånger så stora. I stället för att slösa med tillgångarna borde
antingen olja importeras eller dess användning begränsas.
Vad Rysslands olja beträffar måste det medgivas, att Irak-bolaget
kan försvaga Rysslands ställning på världsmarknaden, men
Rysslands industrialisering och jordbrukets mekanisering öka oerhört den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
