Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juli 1937 - Guelfat, Isaac: Oljeimperialismen i Nära östern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 Isaac Guelfat
ge fri import utan tullar eller andra avgifter för alla förråd, material
och andra ting, som äro nödvändiga för arbetets utförande och för
transporten. ’’Särskilda lättnader beviljas bolaget. . . för import av
material på platser, som äro för bolaget lämpliga, och lastning och
lossning av fartyg samt import och export av last tillätes både dag
och natt och på allmänna helgdagar. All lättnad medgives dessutom
bolaget för anläggning av hamn eller hamnar i områden, som gränsa
till ledningens slutpunkt. Bolaget ensamt skall äga uppbära
hamnavgifter, fyr-, varv-, kran- och andra avgifter från skepp, som
ankomma till eller lämna bolagets hamnar."
Man vet av vilken betydelse vatten är för landet och dess invånare,
men landets och folkets intressen äro ett intet mot oljebolagets.
Bolaget skall ha rätt att borra brunnar, bygga dammar, uppsamla ytvat {+-+}
ten och på annat sätt vidtaga de åtgärder, som anses nödvändiga för
att förse företaget med vatten, utan avgifter av annat slag än
kostnaderna för den mark, som behövs för ändamålet.
Då ledningen invigdes i Kirkuk, Tripoli och Haifa hänvisade"
bolagets direktör till de goda arbetsförhållanden, som bolaget frivilligt
ordnat för sina anställda. Men bolaget kan ordna förhållandena som
det finner för gott, och myndigheterna, givetvis intresserade av de
fördelar som landet kan bli delaktigt av, utlovade bolaget rätt att
framdeles använda regeringstrupper icke endast för att kuva
upprors-rörelser utan också i händelse av strejk eller lockout.
T. Ashcroft ’Skriver 1922 i Modern imperialism, att en efterbliven
stat eller dess ledare måste få förklarat för sig värdet av maskiner,
järnvägar, telegraf o. s. v. och eftersom saken brådskar accepteras
ingen vägran hur artigt den än må inlindas. Korruption och makt
äro metoderna genom vilka "efterblivna" länder förmås att
underteckna koncessionerna. "Genom korruption kan säkerligen mycket
åstadkommas och möjligheterna äro desto större, då den ena sidan är
stark och härskar över oceaner och kontinenter och den andra är
svag och maktlös och ej förmår försvara sina egna intressen, och då
den ena kan hota den andra med piskan." Zioniströrelsen, den judiska
bosättningen, den arabiska befolkningen i Palestina och i angränsande
länder ha fått en mycket lärorik läxa, nu då ett kapitel färdigskrivits
och ett annat påbörjats vid Nära Österns kolonisering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
