Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 25 aug. 1937 - Fransson, Evald: Hälsa — föda — inkomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hälsa — föda — inkomster
A o/o B o/o
Under normal vikt ,, 55 13
över normal vikt ... 11 48
Under normal längd 47 5
Över normal längd 2 11
Blodbrist ................ . 23 0
401
Ingen tror, att !barnen i grupp A i skolan och livet kan intellektuellt
tävla med B-gruppens. Ju bättre det fysiska underlaget är, desto
större möjligheter har individen att utveckla sina själsliga resurser.
Under det senaste århundradet har svenska beväringars kroppslängd
ökat med en decimeter, och att kostförbättringar här medverkat
framgår av undersökningar i Finland, varom Wendt säger:
’’Slutledningen blir, att födans periodiska kvalitativa lågvärdhet har hindrat
folket att nå sin naturliga medellängd, utvecklingen har försenats och
längdtillväxten har avstannat utan att normallängd uppnåtts." I Oslo
har vikt och längd efter "oslofrukostens" införande ökat som följer.
Medelvikt för folkskoleflkkor, kg.
Är 1920 År 1925 Är 1930
9 år gamla ............ 24,6 25,7 27
13 » » ............ 37,4 38,7 40,8
Medellängd för skolgossar i högre folkskolor, cm:
Är 1920 Är 1925 Är 1930
153,5 155,9 157,4
165,7 167,6 170,2
Är det orimligt anta, att dessa barn år 1930 är i stånd till större
intelkktuella prestationer än 1920 ? Eller att de 23 proc. av samtliga
skolbarn, som var underviktiga i Norrland, måste få sin isjälsliga
l<valitet försämrad? Tydligen icke, ty de prestatiioner, som
nutidsmänniskan utför, skulle icke ha kunnat utföras av hennes
föregångare, och hade icke kosten förbättrats, ,så hade ej människan
kunnat motstå det moderna livets påfrestningar samtidigt med sänkt
dödlighets- och isjukdoms frekvens.
För den socialistiiskt tänkande människan är ovan anförda rön
från den näringshygieniska forskningen glädjande och bekräftande.
De är glädjande, emedan de pekar hän emot möjligheten att skapa
fram friskare, handlingsdugligare människor och därmed även ett
effektivare, lyckligare samhälle. Här bekräftas riktigheten av vad
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
