Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 25 aug. 1937 - Fransson, Evald: Hälsa — föda — inkomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 Evald Fransson
önskar hon bli fetare, ty hon tycker det är så vackert och hedersamt.
De rika svärma för att bli magra och anstränga isig på alla tänkbara
sätt för att na sitt mål. På den punkten teoknar sig gränsen mellan
de två nationerna med ovanlig skärpa."
Enligt fadkmännen kan de undernärda barnens antal i vårt land
uppskattas till ^ av samtliga barn, och årligen dör c :a 3,000 barn i
onödan. Den pinsamma reflexionen tränger sig här osökt fram, att
för de sämst ställda folkklasserna till det ekonomisika trycket fogas
ett ännu värre: det fysiska förtrycket, hälsans försvagande,
personlighetens utarmning. Ty vad menar den nya näringslärans företrädare
med de ofta använda orden ’’högre vitalitet", som fullödig kost påstås
medföra, om inte, att högre mänsklig kvalitet, istörre själslig och
fysisk prestationsförmåga åsyftas? När det experimentellt kan
påvisas, att undernäring i bamdomien tenderar att för all framtid fysiskt
försvaga individen, är det då så orimligt anta, att även hans
intelligensutveckling hämmas ? Sambandet mellan iintelligensutveckling och
föda har väl knappast varit föremål för undersökningar; den
allmänna uppfattningen tycks vara, att intelligensen är en s. a. s. statisk
faktor, medfödd och knappast möjlig att höja, hur gynnsam än miljön
senare i livet blir. En sådan uppfattning måste vara orimlig; inte kan
den psykiska utvecklingen hos en individ, ^som ända från födelsen
genom undernäring försättes i ett under årtionden permanent
svaghetstillstånd, fortlöpa oberoende av det fysiska underlaget! (Den som
har sitt arbete inom folkskolans sfär, har dagligen anledning till slika
reflexioner inför det faktum, att undernäring och psykisk
efterblivenhet så ofta följis åt.) I viss mån utgör arbetarklassens historia ett
stöd för denna uppfattning om, intelligensens och
handlingsduglighetens beroende av miljön. Bara för några årtionden tillbaka var
det en allmän tro, att den kroppsarbetande ’klassen var biologiskt
mindervärdig; miljöteorin hyllades då endast av socialistiska
drömmare. Och dook var det dessa isom fick rätt: när miljön sanerades,
förvandlades parias tilf ett rent av ledande skikt, fullt jämställt med
de högre klasserna ifråga om anlag och utvecklingsmöjligheter.
Till följd av undernäringen inom stora folkgrupper verkar
liknande, intelligensen nedpressande faktorer även i nuet. Från den
engelska undersökningen hämtas följande siffror, där A representerar
barn, vars föräldrar är fattiga och till istörsta delen arbetslösa, och B
barn från mera välställda familjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
