Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 25 aug. 1937 - Händelser och spörsmål - Estland av idag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413 Händelser och spörsmål
rörelsen ikain hävtda arbetarinias ställ;niing. Man kan då svara att
möjliiig-heterna för närvaranide tyvärr äro mycket begräinsaidet.,
För det första är den e&tländsika arbetarrörelsen; ii,cke vare siigf gammal
eller genom deceniniers kamp härdad till tillräokliig ^stabilitet. Och när
Estland för deit .andra år 1934 dämde upp den fajsaistiska flodvågen odh
slog ned de antideniokrati,Sika röreisenna gjorde man faktis/kt som det
heter i ordspråket: .kastade ut barnet med badvattnet. Man fick
helt hastigt en diktatur, vars anål var att krossa den tysk inspirerade
fascismen mem varsi oimedelbara praktisika följder också blev att hela det
politiska partiväsendet lamslogs ooh att arbetarmas- orgaindsationer icke
längre fingo möjlighet att fortsätta sin verikstamhet. De ha sedan dessi
icke haft möjlighet att verka fritt och öppet. Det skulle dock vaira
en-överdrift att tro att den socialdemokraitiska rörelsien är död, även om den
offiiciallt icke existerar. I småstäderna och på lanidsbygden; är man
natunliigtvis räddhågad, men; man håller kontakt med eliten, och i de
stora städerna, t. ex. Tallinin ooh Pärnu, har rörelsen i illegalitet rätt
stor anslutndng.
Redan före diktaturen 1934 hade arbetarrörelsten, framförallt den
politiska, måst spänna krafterna till det yttersta i den politiska under
parlamentariska former — folkomröstningar o. dyl. — förda kampen» mot
fascismen. Rartiets fastigheter i Tallinn måste m,an sälja för att
finansiera dessa valrörelser, och i det relativt nya hus där det
sociaildelmo-kratiska huvudorganet tidigare trycktes i en stor, ljus och modem officin
har nu inretts, samdinigssalar och turisthem. Med stor möda och ekonon
miis.ka uppoffringar ger man, nu en gång i veckan ut deit
socialdemo-kratiska organet »Rahva Sö,na». Det säger sig självt att dem opposition,
tidningen för, icke kan blii särskilt broddad. Man måste mainövrera
försiktigt för att över huvudtaget kunna hålla uppe dan förbindelselänk
miellan medlemmarna li rörelsieni som tidningen dock är. Även den
bo,rger-Mga oppositio-nspresisen, i den mån man kan tala ofm en sådan, tvingas
till stor försiktighet. »Rajhva Söna» var för övrigt förbj’uden ett tag i
vår,ais mein fick sedan åter tillstånd att utkomma.
De fackliga orgainlsationerna ha naturlig’tvis också lamslagits; efter
diktaturens genomförainde. Om de än formellt icke förbjudits, stå de
under ett sl,ags statskontroll. Landsofrgainisationens styrelsie avsattes för
något år seidian aiv fegeriinigen, vilken sedan utsåg en ny styrelse. De
f,ackförbund som fininas äro små. Medlemmairna ha icke heller den
skolning och den stadga som vi äro vana vid i Sverge. Möjligheterna att
genom strejker eller andra slag av lönerörielser presisa lönerna uppåt äro
ytterst begräins,ade, varför fackföreniinigarna ytligt siett inte kunna bjuda
medlemmarna särskilt mycket. Trots att strejkrätten är ytterligt
kringskuren av lagbe&tämimelser och närmast ter sig som en fiiktioin ha dock;
åtsikilliga strejker fö.rekommit, ooh arbetaropiniomen har som en av sina
främsia punikter erkänn ande av föreningsrätt ooh strejkfrihet.
När diiktatureln Pä,ts vände sig mot de fackliga organisationerna skedde
det bl. .a. också därfö^r att man nu fann tillfället lämpligt att söka i
Estland omplantera de korporativa statsidéenna, vilka åtskilliga år ti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
