Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 25 aug. 1937 - Händelser och spörsmål - Estland av idag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415 Händelser och spörsmål
juli inn.ev.araai’de år och skall enligt en för några veckor senare antaged
övergångslag träda i kraft sex månader efter det den blivit officiellt
publicerad. Trots stark opposition är författnitigen i det väsentliga
enligt Päts anda. Dess demokratiska karaktär kan starkt ifrågasättas.
Emellertid skall enligt den aiiya författningen ny riksdag väljas.
Riksdagens ena kammare skall utses gmom allmänna, direkta och hemliga
val — den andra bliir ett unicum där en del ledamöter utses av presidenr
ten, andra av yrkeskamranna och en del äro självskrivna — och det är
de estländska arbetarnas och partivänniernas fasta förhoppning att dessta
val, som förmodligen kommia att äga rum under höstens lopp, skola
bli så fria att man skall kunna föra en- valagitation. Man hoppas också
att kunna få ein arbe tar representation i kammaren på ett dussin eller
kanske på bortåt ett tjog man. Säkerligan kommer man också att få det,
så stark som opiniomen på arbetarhåll tvivelsutan är, förutsatt att valen
komma att försiggå utan stö,rande ingripanden uppifrån. Betecknande
för oppositionen är t. ex. att arbetarkammarens två representanter
tillsammans med eti borgeirlig i dan slutliga omröstningen i
nationalförsamlingen om den nya författningen ,röstade för avslag, då deras
ändringsförslag om garantier för en demokratisk styrelse icke beaktats.
(Betecknande för .regiman» kan väl sägas vana det förhållandet att när den
ene av de här nämnda arbetarkammarrepresenitainterna — O. Koplus
— i arbetarkammarens månadsprogram »Tööliskoja Teatajat» i en artikel
redogjorde för orsakerna till att han röstade som han gjorde
konfiskerades tidskriften och som villkor för dess fortsatta utgivande sattes,
att denna eller liknanide artiklar icke fingo publiceras.)
överhuvudtaget gör dock iakttagaren av Estland av i dag den
reflexionen, att landet skuille vinina på att snarast återgå till demokratiska
former för samhällsarbetet och det politiska livet och låta arbetarparten
fritt deltaga i detta. Fascistfaran. för vars motande i grind
»undantagstillståndet» tillkom, torde nu vara fullständigt övervunnen, och
kommunismen stör ingen. Sov jetryss land torde man icke ens officiellt hysa
någon fruktan för ~ foliket gör det i varje fall icke. Den estländska
arbetarrörelsen skulle under ett rent demokratiskt samhällsskick snart
växa sig relativt stark — förutsatt att man verkligen kan övervinna de
inre fraktionstendenserna, som nu vålla en slags tredelni/ng —- och bli
en stabiliserande faktor i landets framtida utveckling. För den är
Skandinaviens arbetarrörelse en ledstjärna. Kanske borde Skandinaviens
och inte minst Sverges arbetarrörelse också låta estlänidarna litet mera
påtagligt känna att de ha ett fast stöd blaind Nordens arbetare.
C. Hilmer Johanson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
