Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Västberg, Mauritz: Socialiseringsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialiserings problemet 429
ning^en väsentliga, sådan man finner åskådningen fixerad hos Gole,
Hobson och Taylor, är producenternas ställning inom hushållnings’
ordningen. Verksamheten skall utövas genom yrkes- och
näringskorporationer och makten utövas gemensamt av arbetare och tekniker
inom organisationen. Samhället utövar sin kontroll genom att
disponera äganderätten till företagen. Gillesocialismen har verkat
befruktande för idén om s. k. industriell demokrati liksom på tanken om
autonoma samhälls företag.
Konsumentkooperationen betecknas som gillesocialismens
ideologiska motsats eller komplement och betraktas av Sandler som en
intressant typ av socialisering. Det konsumentkooperativa systemet
karakteriseras av konsumenternas gemensamma ägande av
produktions- och distributionsmedel samt av den kooperativa apparatens
bedrivande såsom konsumenternas gemensamma företag för direkt
tillgodoseende av deras behov. Sandler anser att det skall mycken
skarpsinnig dialektik till för att bestrida, att detta är en socialistisk
ordning. Liksom den söker utmönstra företagaren som särskild
samhällsgrupp och omvandla företagsledaren till funktionär i konsumenternas
tjänst ligger det i systemets allmänna tendens att avlägsna
företagar-vinsten. Men dess begränsning ligger i att den är en
behovsproduktion för de organiserade konsumenterna och att denna produktion
inriktas på de direkta konsumtionsvarorna. Det måste dröja länge
innan denna socialiseringstyp kan behärska produktionens olika fält.
Kooperationens idéinsats är att den mobiliserar impulserna i
socialistisk riktning underifrån.
Egendomens socialisering karakteriserar de flesta
socialiseringstyper, men det är endast kollektivegendom som skall socialiseras,
och det är endast då driften blivit kolle^ktiv men privatäganderätten
kvarstår som socialiseringskravet aktualiseras. En
socialiserings-aktion kan alltså inte hota äganderätten inom ex.-vis jordbrukets,
den industriella smådriftens och de fria yrkenas områden. Vad
socialiseringen av driften angår noterar Sandler jordbrukamas
gemensamma utnyttjande av produktionsmedel sådana som större
tröskverk och traktorer som en betydelsefull företeelse och en partiell
form av socialisering. Däremot reagerar han emot tendensen att låta
socialiseringsbegreppet flyta ut till att omfatta all slags samverkan
inom det ekonomiska livet. Det är en olika karaktär på den
kapitalistiska trusten och det kooperativa tröskverket. En aktion mot
kapital-och jordränta, mot företagarvinsten eller för utjämning av arbetsin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
