Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Västberg, Mauritz: Socialiseringsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430 Mmirifiz Västberg
komsterna genom ’beskattningsinstrumentet inrangeras också bland
.socialiseringstyperna. Valet av konsumtion skall vara fritt men däremot
väntar Sandler en väsentlig utvidgning av samhällets ram ifråga
om att tillgodose kollektiva behov, och socialförsäkringen innebär i
realiteten en socialisering i stor skala av just denna del av
medborgarnas behovstäckning. Ingen socialisering anses kunna erkännas
som sådan utan att inrymma socialpolitik, och Bernstein yttrade en
gång, att det finns mer socialism i arbetarskyddet än i förstatligandet
av ett eller annat företag. Social- och näringspolitikens fastställande
av normalstandards ligga i socialiseringens riktlinjer, och ett
systematiskt utbyggande av denna linje förordar Sandler må (betecknas med
termen allmän samhällskontroll.
Det finns socialister som kräva totalsocialisering som den enda
godtagbara formen och andra som erkänna även delsocialiseringen. Med
den förra kan avses en socialisering av hela näringslivet eller av en
viss näringsgren och den senare kan avse både delar av näringslivet
eller delar av en näringsgren. Delsocialiseringen kan utgöra en
etapp men även uttrycka vad man på ett visst stadium kan nå.
Sandler framhäver att det är uppenbart orimligt att framställa
marknadslös socialisering som den enda typen. Och uppfattningarna i
frågan svänga mellan en hushållning lika marknadslös som
konkurrensfri och ett system som räknar med det konkurrerande
samhälls-företaget. Frågan om hushållningsplan och planhushållning är
föremål för olika meningar då ex.-vis en riktning utgår ifrån att
socialiseringen är auktoritär och planerad, medan andra ha en utpräglad
misstro till planhushållningens idé. Den förra innebär en central
vilja att ordna hushållningen efter en utstakad plan och den andra
förutsätter konsumtionsvalets frihet och hushållningens anpassning
till behoven. Problemet diktatur och demokrati anmäler sig även
i det ekonomiska livet. En del förmena att socialiseringen
automatiskt sätter ekonomiska lagar ur funktion medan andra åsyfta
begränsning för människans maktutövning över det ekonomiska livet.
Sandler understryker för sin del, att det finns en inre korrespondens
mellan den individuella rösträttens fria bruk i politiska
angelägenheter och den individuella köpkraftens fria bruk i ekonomiska ting,
och han anser det därför naturligt, att anhängarna av demokratin
i regel äro betänksamma och ofta avgjort avböja det auktoritära
bestämmandet, vars mest utpräglade form är diktaturen i politik
och ekonomi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
