Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Västberg, Mauritz: Socialiseringsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialiserings problemet 431
När det gäller de två presenterade huvudtyperna av socialisering:
den ena mer auktoritärt orinterad, den andra av en i största
allmänhet uttryckt friare typ, gör Sandler följande intressanta men dock
naturliga deklaration:
De båda typerna skilja sig åt redan i fråga om det allmänna
be-trsiktelsesättet av samhällsutvecklingen. För typ I står
socialiseringsaktionen i förgrunden, typ II inrymmer ett avgjort större rum åt
socialiseringsprocessen. Inom typ I är tendensen till uniformitet
och totalitet kännetecknande, typ II arbetar i högre grad på
del-socialiseringens linje och med en blandning av olika
hushållningssubjekt. Den karakteriseras av att det socialiserade företaget
uppträder i många varianter och uti ett samhälle inmängt med privata
företag. Även i fråga om socialiseringens objekt vill typ II ge
utrymme åt alla former utan att avväga dem mot varandra i ett på
förhand fastställt system. I fråga om hushållningsprinciper
framträda karakteristiska skillnader däri, att typ I har en utpräglad
dragning till marknadslös och konkurrensfri hushållning men så
mycket mer påtaglig tilltro till extrem planhushållning. Inom typ II
är det åter fråga om marknadens omvandling genom
marknads-betingelsemas påverkan men icke om dess avlägsnande. Likaså om
att till den sociala effekten omvandla både konkurrens- och
monopol-hushållning men icke om att vare sig avstänga konkurrens eller
upprätthålla den genom politiska maktbud. Typ II lämnar vidare ett
vidsträckt utrymme åt oplanerad, blott prisstyrd hushållning och
föreställer sig planmässigheten vunnen genom att hushållningen
försiggår under av samhället i begränsad omfattning reglerade betingelser
samt under påverkan av i hushållningen inväxande, fritt verkande
socialiserade företag vid sidan av enskilda. Slutligen är den
demokratiska åskådningen fastast förankrad inom typ II, medan
diktatur-tendenser lättare få fotfäste inom typ I.
Denna typisering innehåller, det skall medgivas, ett starkt mått
av schablon. I verkligheten förekomma mellanformer och
blandformer i brokig variation. Detta kan emellertid icke förta intrycket
av att tvenne huvudorienteringar verkligen före finnas, vilka synas
ligga djupt, då de framträda inom så gott som alla områden. Det
kan rentav ifrågasättas, huruvida ej den skiljelinje som sålunda
kan uppdragas inom socialiseringens egen idékrets gentemot mera
renodlat auktoritära typer är mera djupgående till sin innebörd än
gränslinjen mellan socialiseringsuppfattningar inom typ II och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
