Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Madsén, Lars: Rättfärdighetskrav och livsbejakelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442 Lar$ Madsén
lindan människorna och hor med sin familj isolerad som fiskare. Han
blir närmast antisocial. När hans mark behövs för att bygga en
kurort för nervösa människor, vägrar han att avyttra en enda
kvadratmeter. Kristensen glömmer de sjuka i storstaden, glömmer de sociala
kraven och predikar en ny Rousseauism, en återgång till naturen och
självhushållet. Där gömmes enligt hans mening den enda riktiga
livs-be jakelsen. Boken är läsvärd.
Nils H er dal, likaledes proletärförfattare, har i "Den furste ver den"
sökt skildra en rännstensunges glädjelösa uppväxtår. Klar tendens
saknas, men barnets brist på förståelse från de äldre talar för sig
själv.
En utsökt liten bok, "Skipper Theohald" har Marcus Lauesen till
författare. Han ger ett porträtt av en skeppare sådan dennes gumma
minns honom, när hon på hans dödsdag går och gör förberedelser till
begravningen.
En bild av en enkel folkets man, som med alla sina originella
smådrag, med sina många oklart formulerade tankar likväl fylldes av en
stor känsla för allt levande. Han kunde alltid skilja mellan utanverk
och väsentliga ting i livets viktiga ögonblick, och trots att han ständigt
sökte och forskade, hade han en fin och trygg känsla för de på
förhand nedlagda lagarna för hans egen sunda växt. Theobald var som
en symbol för det goda, sunda, helbrägdagörande livet själv. När en
sådan man dött, kan man inte sörja, man är bara glad att han fått
leva och man känner honom i sitt eget blod.
Till slut några skildringar från Island.
När islänningarna skriva romaner, ha de svårt att komma förbi sina
gamla ättesagor. Som grandiosa, isiga och vilda fjäll ge de karaktär
åt det litterära landskapet, de synas vart man än reser. I skuggan av
dem har idyllen svårt att frodas. Men dessa världslitteraturens
absoluta mästerverk ha lockat till efterbildningar, storverk,
anmärkningsvärda ej minst om man betänker den ganska torftiga jordmånen för
en isländsk bokmarknad.
Ett av de sista försöken är Gudmundur Kambans "J^g ser et stort
sk0nt Land", en jättemålning från Island omkring år 1000, med
upptäckts- och kolonisationsresorna till Grönland och Amerika i centrum.
Människorna äro tecknade i övernaturligt format, det rör sig om
mannadåd, stolta ord och storsinta dödar, och man återfinner alla ätte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
