Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Rück, Friedrich: Agrarproblem och bondepolitik i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 Friedrich Riick
dt allt hette, måste de nu betala till sina nya herrar, städerna, och
dessa insatte överallt fogdar, som drevo in avgifterna och sörjde
för ordning. En viktig omiständighet förhindrade emellertid, att
böndemia i de erövrade områdena nedsjönko i livegenskap: den
allmänna värnpliktens princip, skyldigheten att uppställa vissa
trupp-kontingenter vid krigsupj^båd.
Böndernas i urkantonerna politifska frihet och ekonomiska
självständighet återverkade visserligen på bönderna i stadskantonerna.
Under en kritisk period revolterade de avgiftspliktiga bönderna här
och där mot städerna och understöddes därvid öppet och hemligt
av urkantonerna. Men det utrikespolitiska trycket, som föranlett
förbundet mellan stads- och lantkantoner, tvang bönderna att inställa
denna revolutionära rörelse och även bondekantonerna övergingo inom
kort till att betrakta bönderna i de erövrade områdena såsom
undersåtar och utesluta dem från full politisk självständig’het samt
tillsätta fogdar.
Grundvalen för bondekantonernas existens var främst betesbruket.
Spannmål måste införas. Detta gjorde en utbredd handel med
städerna nödvändig. Övergången från natura- till penninghushållning
i hela den dåtida världen medförde isärskilda svårigheter för
bonde-kantonema. I fråga om handeln deltogo de främst i den
transit-handel, isom ägde rum mellan Sydtyskland samt Burgund och de
flamska och vallonska länderna över alppassen med Italien. Denna
transittrafik tillförde dessa trakter genom avgifter och utgifter för
omlastning samt också genom transporten över passen en del
penningar. Men det var icke tillräckligt och dessutom saknades
sysselsättningsmöjligheter för den ständigt växande befolkningen.
Kreatursskötseln ikunde då och länge än endast bedrivas extensivt
och jordbrukets förädHngsindustrier, som äro knutna till exporten,
spelade en ytterst ringa roll. Mot medeltidens slut utgjorde därför
erövringspolitiken och den krigiska expansionen det viktigaste medlet
för de schweiziska bondekantonernas penningsamlande. Ett överskott
av militärt utbildad ungdom stod alltid till förfogande och städse
voro herdarna beredda att dra på läderjackan och benskydden, ta
hillebarder och yxor och ge sig i väg. De segerrika förde stort byte
till landet, väckte nya beihov och lockade med tämligen lätt förvärvade
rikedomar. För de sedan gammalt bosatta familjerna vilka på grimd
av tradition och erfarenhet nästan alltid beklädde de politiska ämbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
