Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Rück, Friedrich: Agrarproblem och bondepolitik i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Agrar problem och bonde politik i Schweiz 445
ahboten tillfånga, var förspelet till schweizerböndernais egenitliga
frihetskamp.
Denna strid utgjorde en försvarsstrdd mot de österrikiska furstamas
försök att förvandla de fria bönderna till österrikiska undersåtar.
Medlet var att tillsätta politiska fogdar odi att frånkänna de fria
folkförsamlingarna rättigheten att skipa rätt. I de första urkunderna
för de försvartsförbund, som ibondekonmiiunema avslöto, betonas
uttryckligen, att man ville fasthålla vid gammal rätt och därför lämna
varandra bi-stånd ooh hjälp. Habsburgarnas försök att med vapenmakt
undei^kuva bondekommunerna ledde i slaget vid Morgarten 1315 till
det första svåra nederlaget för en väl rustad riddarhär. Det var det
första nederlag schweizerböndema tillfogade den i större delen av
det övriga Europa fast förankrade feodalismen. Det blev icke det
sista, ty i olika följande krig bevisade de väpnade bondehärarna, som
uppställdes enligt den allmänna värnpliktens idé, sin överlägsenhet
över de feodala furstarna, riddarna ooh deras drabanter. Bönderna
i de schweiziska urkantonerna förblevo fria, ja de upptogo i sin
gemensikap de på deras område boende ofria och halvfria odh
över-gingo från försvar till erövring. Steg för steg fördrevos
feoidal-herrarna från det ena området efter deit andra av det nuvarande
Schweiz. De krigiska bondekantonema knöto förbindelser med
städerna Bern, Luzem och Zurioh och okapade det första lösa
schweiziska förbundet, som mera liknade ett statsförbund än en stat.
Utgångspunkt för frihetststriden var försvaret för gamla
rättigheter och den politiska självständigheten. De förbundnas iseger över
de feodala riddarhärarna gav åt de senare striderna under fjortonde
och femtonde århundradena en revolutionär karaktär. Bönderna i
inre Schweiz understödde vid denna tid överallt frihetsrörelsen bland
bönder, för vilka de själva blivit en förebild. Parallellt därmed
förlöpte en städernas territorielk utbrednings- och erövringspolitik,
vilket framför allt gällde Ziirich och Bern. Vid denna
erövringspolitik gåvo isig redan viktiga politiska och sociala skillnader till
känna. Särskilt istädema övertogo föregångarnas feodala rättigheter
i alla de områden, som de förvärvade från de feodala riddarna
antingen genom köp, ty dessa riddare voro då vid övergången från
natura- till penninghushållmng alltid i penniingsvårigheter, eller genom
krigiska erövringar. De i de erövrade områdena bofasta bönderna
blevo undersåtar och icke fullberättigade borgare. De förut till de
feodala herrarna betalade avgifterna, stora och lilla tionden och vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
