Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Rück, Friedrich: Agrarproblem och bondepolitik i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450 Friedrich Riick
reformationlen. Också linrepolitiskt motsvarade katolicismens
auktoritära inställning mera de omvandlade uppfattningarna än den.
åtminstone i andliga samt i Ziirich också i sociala och politiska ting mera
demokratiskt inriktade nya evangeliska andan. Medan de
ekonomiskt mest framskridna kantonerna, framför allt de båda städerna
Ziirich och Bern, anslöto isig till reformationen, förblevo
urkanto-nerna och med dem några andra kantoner katolska. Staden Geneve,
där kalvinismen genomförde en särpräglad reforimation, ispelade då
ingen roll i det ischweiziska förbundet.
Därmed framkallades en svår ipolitisk kris för det schweiziska
statsförbundets fortbestånd. Efter årslång oenig’het och motsatsemas allt
skarpare tililspetsning mellan de reformerta ooh de katolska kretsarna
utbröt krig, i vilket de katolska airkantonernas härsmakt slog Ziirichs
allt för svaga trupper, isom först för sent från sina förbundna erhöllo
otillräckligt understöd. I slaget vid Cappeln 1531 föll också Ulrich
Zwfingli isjälv och därmed jämnades vägen för realkbionen i Schweiz
för århundraden framåt. Ledare för denna real<tion och dess
konsekventaste företrädare blevo ’bondekantonerna, desamma isom i
trettonde århundradet tänt frihetens första eldar på bergen.
Tiden från 16. till 18. århundradet är den mör^kaste perioden i
Schweiz’ historia. Uteslutet från de stora avgörandena i europeisk
politik frestade statsförbundet en bekymmersam tillvaro.
Utrikes-,politikens axel utgjorde ’förbundet med den uppåtsträvande fransika
absolutismen, som tog sina bästa trupper för sina krig och för hovets
bevakning från Schweiz. Pensionsväsendet och besoldningen
blomstrade mer än någonsin.
Den konfessionella splittringen förlamade den inre
sammanhållningen särskilt sedan den katolska kyrkan igångsatt den jesuitiska
motreformationen. Där reformationen hävdat sig i isitt första anlopp
blev den bestående och de nyslkapade reformerade landskyrkorna
bemödade sig för övrigt redligt att icke stå efter den katolska i
fråga om bornerad trångsynthet. Kyrkogodsen hade visserligen i de
evangeliska områdena sekulariserats till förmån för staten men
avkastningen tillföll nästan uteslutande de härskande familjerna, och
fogdarna. De tidigare kyrkliga avgiiterna förvandlades i avgifter
till staten.
I städerna härskade ett litet övre slkikt, vilket understundom
sikärptes till enskilda familjers diktatur. I Bern satt en jordägar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
