Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Rück, Friedrich: Agrarproblem och bondepolitik i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Agrar problem och bonde politik i Schweiz 451
aristokrati vid styret, i Zurich ’dominerade dra reaktiionäraste delen
av skråborgama, i Basel hade de s. k. "herreskråna’’, som främst
representerade handelskapitalet, hand om rodret. Demokratin bestod
endast till namnet. I bondekantonema tipprepade sig samma förlopp
med den iskillnaden, att det där var ett tunt skikt av storbönder, som
för sig monopoliserade all politisk och social makt.
Böndernas stora massa var politiskt rättslös och levde ekonomiskt
i ett mydket betryckt läge. Utövandet av hantverk på landsbygden
förbjöds delvis i sjuttonde århundradet under tryck från städennais
skrån och reglerades så långt som möjligt. Bönderna fingo dåligt
betalt för sina produikter i städerna oc^h måste betala många ting
dyrare än stadens borgare, så t. ex. i fråga om salt. Det ledde i
mitten av århundradet till olika bondeuppror, som regeringarna med
hjälp av trupper från inre Schweiz blodigt och grymt slogo ned.
Över böndernas klagomål säger Peter Ochs i sin "Basels historia" :
"De klagade främst över soldatavgifterna, stämpelavgifterna, de två
gulden som skulle erläggas vid bröllop, då flera personer deltogo än
som var lagligen medgivet, över fogdarnas stränghet, priset på salt,
som såldes för högre pris till bönderna än till stadenis borgare." De
rådande förhållandenia belysas av den behandling en bonde
underkastades, vars enda brott var att han två söndagar i rad icke gått
i kyr^kan. Han bands med rep och fördes till slottet Waldenburg
mitt i vinterkylan och kastades li fängelse. Böndernas ledare och
talesmän häktades ooh avrättades även där det icke förekom väpnat
uppror.
Vid mitten av det adertonde århundradet gjorde sig i några
områden av landet ett ekonomiskt uppsving märkbart. De första
ansatserna till en industri kommo till isynes men icke i städerna, där
sikrå-borgarna strängt vakade över sina privilegier, utan på landsbygden.
Städemas handelsmän använde sitt politiska och ekonomiska
inflytande för att grunda manufakturer och dra till sig den överflödiga
ooh billiga arbetskraften på landsbygden. Nu uppkom den typ av
arbetare, som var till hälften sysselsatt i industri och till hälften i
lantbruk, arbetare som ännu voro bönder eller åtminstone tillhörde
en bondefamilj. Denna tid är fylld av konflikter mellan skråna
och handlandena, varvid bönderna, som i synnerhet hatade
skråmonopolen, i de filesta fall ställde sig på handelsmännens sida. Så
krävdes det exempelvis stora ansträngningar för att gentemot
snörma-keriskrået få tillstånd att sätta upp snörmakerimaskiner på kantonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
