Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Rück, Friedrich: Agrarproblem och bondepolitik i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Agrar problem och bonde politik i Schweiz 453
andligt ooh orgamsatorislkt i stånd därti’lll, men detta var alltför
mycket splittrat ooh delivis starkt intresserat i den härsikande regimen
och därför icke moget för sin historiska uppgift. Överallt fanns det
"patrioter’’, som man efter fransk förebild kallade sig, men
ingenstädes hade de vägen klar för sig, som man måste slå in på. I Paris
bildades vid siamma tid en revoltitionär schweizerklaibb, som mx i
konspiration och öppet strävade efter eni revoltitionering av gamla
Sdhweiz och slkafFade sig förbindelser överallt.
Innan den inre situationeni i landet ännu mognat, marscherade
franska trupper in, ty Napodeon ville icke längre ha de med England
odi hela den europeiska reaktionen sympatiserande och intrigerande
patricierna i Bern i sin flank. Dessutom loakade den i Bern hopade
statsskatten, vilken också togs och fördes till Paris. Schweizamais
motstånd var svagt. Folket hade intet förtroende länigre till de
reaktionära regeringarna. Dessa voro obeslutsamma och splittrade och
den en gång så berömda militära styrkan var numera endast en
förbleknad myt utan saklig motsvarighet. Inom stora områden
särskilt på ilandet hälsades fransmännen som befriare och på ett sätt
voro de det ookså men samtidigt ock främmande odkupationstrupper,
som levde på det besatta landets bekostnad. En bitter droppe föll
därför från början i den skummande frihetshänförelsens bägare.
Året 1798 bildar dock en vändpunkt i Schweiz’ historia. Bönderna
fingo politiskt samma rättigheter som den övriga befolkningen,
"undersåten-länderna förvandlades till likaberättigade kantoner och
förblevo detta även då den första centralistiska statsformen efter
några år änidrades och större medgivande gavs åt den federativa
strukturen och traditionen.
Man började nu långa och mödosamma förhandlingar om
avskaffandet av tionden och andra feodala förpliktelser. Slutligt
avskaffades dessa tungor dock först efter några årtionden, efter den
europeiska och schweiziska reaktionens mellanspel under åren 1814
till 1831, då den franska julirevolutionen gav stöten till en verklig
borgerlig revolution i Schweiz. Vid slutet av perioden 1798—1848
är den moderna schweiziska demokraitiska staten färdig, sådan den
till sina väsentliga drag ännu består.
Under reaktionens år bibehölls emellertid det självständiga
’bondeståndet, som visserligen var politisikt undertryckt och belastat med
tunga skatter men som dock aldrig förlorade grundvalarna för sin
existens dier sin sociala självständighet. Icke ens under denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
