Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Rück, Friedrich: Agrarproblem och bondepolitik i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 Friedrich Riick
Basels landsibygd. Bredvid övrig textilindustri var det särskilt
iband-väveri, isom nu började idkas i Schweiz under inflytande av från
Frankrike fördrivna hugenotter. Under förevändningen att
jordbruket ginge tillbaka gjorde representanterna för skråna en framstöt
i Basels stora råd år 1761 för att få allt hantverk på landsbygden
förbjsudet, men skrånas maikt var redan stadd i sjnnkande och det
ekonomiska framåtsikridandet lät sig iöke längre hejda. Viktigt för
den senare utvedklingen blev hantverksskrånais motstånd mot
industrins ’införande framför allt därigenom, att denna industri till följd
därav ofta satte sig fast på landsbygden och därigenom lades grunden
till en vittgående deoentralisation, som ännu i dag är kännetecknande
för Schweiz. Det hade ock en annan verkan. Oppositionen mot
skråaristokratin i städerna och kravet på upphävandet av de feodafe
ooh halvfeodaila skrankorna på det ekonomiska området utgiök icke
från städerna utan huvudsakligen från de nu delvis industrialiserade
agrarområdena. De förtryckta böndemas intressen sammanföllo här
med den nya arbetarklassens intressen. I städerna var det
huvudsakligen de mera vidsynta företrädarna för handels- och
industrikapitalet, som understödde ikampen för borgerlig frihet, för
avskaffande av skråskrankorna och för ett återinförande av demokratin.
Denna strid började efter den stora franska revolutionens utbrott att
ta konkreta former.
Motståndet mot de autokratisika, förbenade och inom sig splittrade
reaktionära regeringarna började i de s. k. undersåte-länderna. De
utgjordes av områden, som icke hade några som hdst po’litiska
rättigheter odi där städemas härskande aristokrati eller skråborgarna
tillsatte landsfogdar, vilka regerade. Ett sådant område var t. ex. Vaud
— i dag en självständig schweizisk kanton — ^som vid medeltidens
slut kommit från furstarnas av Savoyen överhöghet till staden Berns.
Här kändes patriciemas i Bern förtryck och ekonomiska utploindring
särskilt starkt. Redan 1791 u^ppstod en revolutionär folkrörelse, som
övertog den franska revolutionens paroller och trädde i skarp
opposition mot Bern. Och här ddtogo såvä/1 större delen av
stadsbefolkningen som bönderna i rörelsen. Bern svarade med att sända trupper,
vilka i Vaud uppträdde som om de erövrat fientligt område. Därav
skapades dock icke lugn utan rörelsen tilltog i styrka och djup.
Överallt i Schweiz jäste det, dock utan att en bred omfattande
folkrörelse ikom till stånd och utan att något iparti bildades, som klart
och öppet kunde ta ledningen. Endast städernas borgarskap var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
