Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Händelser och spörsmål - Franska budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 Händelser och spörsmål
Statsskulden........................................................24,126
Försvaret ..................................................................10,898
Löner ........................................................................7,755
Dniftskostnader, material o. d. 2,048
Arbeten ...........................................................1,113
Understöd ............................................................5,345
Övni^a utgifter ................................................894
Summa 52,179
Enbart statsskulden tar 46 o/o av hela utgiiftssaimiman. Det är en
oerhört tung" belastning. Hos oss åtgår för denna utgift icke mer än
omikriin,g 8 o/o till räntor, oim man räknar i förihållanide till vår budgets
totala summa, och även om mm utesluter lånebudgeten stannar siiffran
under 10 o/o. Lägger man tdll amortering blir siffran förstås något högre,
men amorteningen är ju en sak, som kan modifieras efter tillgångarna.
46 o/o är således en mycket hög siffra och dessutom en, som icke kan
reduceras absolut sett, förrän konvertering kan s-ke. Och för
konvertering erfordras ekonomisk återhämtning och rikligare tillgång på kapital.
Det är med andra ord i första hand stasiskulden, som blockerat
möjligheterna att åstadkomma balans.
En betydande del av utgifterna, omkring 20 o/o, ihänföra sig vidare
till försvaret. Icke heller på den punkten anser man sig i Frankrike;
kunna pruta, där Mka litet som i andra länder. Först om man kan nå
en överenskommelse om ruistniing&begränisninig, kan man motse en
ned-skärniing här, men en sådan överenskommelse förefaller ju just nu
mycket avlägsen. För övrigt stanna rustningsutgifterna ingalunda vid
de knappa 11 miiljarder, &om. återfinnas i dien ordinarie budgeten utan
därtill har man att lägga betydande belopp, som äro upptagna i en extra
budget, till vilken vi längre ned komma.
Under löner ha här endast upptagits icke militära sådana. Likaså i
fråga om varor, leveminiser o. d. De miilitära ha här förts under
försvaret för att få en sajmiad suimma där. Undier unders;töd falla bl. a. de
sociala utgifterna men dessutom också andra understöd,
räntegarainte-ringar o. d. I referaten av budgetförslaget har fransk press, icke angivit
hur stor del, som är att räkna till de sociala utgifterna, men för inne^
varande år uppges socialutgifterna uppgå till 3.2 miljarder och andra
understöd till 2.3 miljarder. Relationen torde väl vara något så när
densamma för nästa år.
Jämför man inkomster och utgifter, finner man, att det bör uppstå
ett överskott om 1.6 miljarder. Det beror givetvis ipå huir man räknat.
Man har vid kalkylerna till stor del utgått från förhålikndiena under
första kvartalet i år. Utvecklingen har ju varit sådan, att de närmasi:
föregående åren dåligt lämpat sig till jämförelseobjekt. Inträder den
förbättring man hoppas på, bör väl budgeten kunna gå ihop, men annars
uppstår väl åter underskott, som dock icke synes behöva bli av samma
storleksordning som de sista åren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
