Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Händelser och spörsmål - Franska budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459 Händelser och spörsmål
Mew som sagt det fi;njis också en extra bud^t, en kapitalbudget
rubricerats deB, eller utgifter för ’kapitalökning med vår terminologi.
Dessa utgifter gälla dock i första banid försvaret och äro därför en
tvivelaktig kapitalplaceriing, Oenna budget slutar på 13,630 miljarder,
av vilka ej mindre än 11,260 miljarder avse försvaret och endast knappa
2.5 miljarder andra kapitalinvesteringar. Om man lägger dessa 11,260
miljarder till den ordinarie budgetens 10,898 miljarder för försvaret
får man en totalsiumma om 22,158 miljarder eller nära på liJca mycket
som för statsskulden. Det är allitså tydligt, att det är dessa båda
poster, som i främsta rummet tynga ned den franska budgeten. Kunde
de minsikas ^enom konverteringar och rustningsbegräns:ning, skulle
därför mycket kunna vinnas och budgeten med relativ lätthet kumna
balanseras. ’
Dessa s. k. investeringar är det meningm att täcka med lånemedel.
Detsamma är fallet med penfsionskaisisans underskott, som uppgår till
2.3 miljarder. Lägger man ihop summorna får man nära 16 miljarder,,
vilket alltså är den summa, som fra^nska staten skulle behöva låna upp
under nästa år. Det anises vara vad det franisika spiaraindet bör kunna
orka med. Om det beräknade överskottet ii, den ordinarie budgeten kan
hållas, bör dessutom detta överskott reducera kraven på lånemarknaden!
och skulle överskottet bli ännu större, minskas givetvis lånebehoven i
motsvaranide grad.
Så länge deflationen drevs av olika högerregeringar, främst av Lavals,
var det små utsikter att få bala^ns eller att lätta trycket. Så länge)
deflationen pågick, minskades de nominella inikomsterna och inte
bara de nominella f. ö. — men sådana utgifter som ränteuitgifterna
förblevo oförändrade. De förbli oförändrade även om i stället en
prisstegring iinträder, såsom fallet varit det sista året. Efter
devalvering böra emellertid inkomsterna stiga och de till siffran oförändrade
utgifterna för statssikulden böra bli lättare att bära. Det drabbar
givetvis obligationsinnehavarna, som visisierligen få samma antal francs;
men frainics, som iköpa miindre än förut. Det kan vara hårt i. det enr
sikilda fallet men torde vara den enda möjliga vägen att gå. Det är
vdiktigare att näringslivet är i gång, ty annars utebli inkomsterna helt
och hållet och även möjliigheten att betala räntor försvinner till sist.
Utsikterna att få inkomster och utgifter att gå ihop bero till sist av
nationalinkomsten. Producerar man mer, kan man också konsumera
imer. Men kostnaderna få ej bli för höga, så att landet ej kan hävda
siig i konkurrens med andra länder. Förutsättningen synes således till
en börjain böra vara, att produktionskostnaderna hållas relativt sett
nere. Ökas efterfrågan efter franska varor, stiga också inkomsterna,
det statsfinainsiella läget förbättras genom rikligare flytande skatter
och förtroendet till både landets finanser och francen kommer att åter->
vända. Det bör medföm lägre räntor och därmed ny stimulans. Fram^^
gång föder nämligen framgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
