Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Litteratur - Demokratisk utrikespolitik - Dorgelès: Vive la liberté
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462 Litteratur
eiihålla de största fördelarnia. MorriiSfcm v:ill imiom N. F:s; ram bygga
4npp ett fast block; av N. F.rvän(li.ga stater (EingTamd, Frankrike,
Ryss-toid), och han räknar även på de simå jnoiidetiTOpeiska staternais
synif-pati. Dessa stater Ita visserliigeni ett så ömtåligt läge, att de icke kuinna
binida si.g fast vid någon; visis statsgruipp, men die ha sam^tidigt starkf
intresse av att ett stabilt koillektivt system kommer till stånd, ty de
riskera annars att klämmas sönder och samimiain mellain kolliderainde
stor-m.akter. (
När det från skandinavisk sida förklarasi, att vi skola driva »neutralir
tetspolitik», får detta givetvis icke innebära, att vi vilja åstadkomma
m förnyelse m det kaotisika linternationella tillstånd, s>om rådde förej
1914 odh resulterade i världskriiget, utain det ininebär en avvaktande,
hållnimg i förhoppning om att de denKokratiisika storm;akterna sikola viSia
siig i stånd att taga fast lediniin,g inom N. F.i vid tiippbyggandet av eti;
kollektivt system. Det får icke råda niågoini som helst tvekan, om att
vi, när ti,dem är mogen, äjro fuillt beredd;ai aitt stödlja ett dylikt system,
vill ket för övri-gt fr almgår redan av vårt positiva medarbetarsikap
in»-om N. F. ^
Morrisons skrift förtjänar att mppmärkisammas, i vårt land, som
säkerligen gärna ser, att England tar liedminigen vid uippbyggandet av ett
falst kollektivt system oeh därför djuipt beklagar, att dem niuvarande
enigelska regerimjgen:, alla vackra deklarati,oner till trotis, visat en brijst
på rakryggad besluitsamhet, som saimmerliigem icke kläder världens främsta
iönperiebyggaire. Mam får hoppas, att arbetarpartiets oppositioim blir
så starkt odh talangfull It skött, att dem tvingar den engelska regeri,ngeni
till en falst N. F.-ipolitik. Helhjärtat stöd får emelliertid N. F. för&t,
när eini ny a»rbetarregering kommer till makten i Eniglaind.
Herman Stolpe.
Roland Dorgelés: Vive la liiberté. Michel, Paris. 311 sid. 15 fr.
Den franske författaren André Gide är kommunist. Han for till
Ry&&-lamd för att söka komma uniderfund med viilket lyckorike Ikommunisternä’
förmått skapa. Och han återvände djupt besviken och lät siin besvikelsei
komma till uttryck i en bok, där han återger siina intryck men föga går
iin på de konkreta förhållandena. Hans författarkollega Dorgelés är
iinte kommumist och har följaktligen inte haft några kommiunistisika
illu-siiioner, som kunnat krossas, och den studiefärd’ han föiretagit till
Rysis-land och som givit material till boiken Vive la liberté, har inte omvänt
honom till kommumismen. Tvärtom. Dorgelés har endast blivit
övertygad om att demokratiln är den förnuftigaste arbetsformen och den.
som kan medge största möjliiga, lycka åt limdividerna. Han stöder sijg
därvid icke endast på erfarenheterna från Rysisland utan även på »inaJ
intryck från hitlertyskland och Mussiolinien. i
Dorgelés går till verket på ett annat sätt än Gdde. Han talar omt
vad ham sett, beskriver hur mämniiskorna ha det både materiellt och and^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
