Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Rück, Friedrich: Agrarproblem och bondepolitik i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486 Friedrich Riick
eller fEsk blev nämnvärt bililigare, ty priserna ihöllos uppe genom
statliga åtgärder. Den sista krisen visade emellertid, att de gyllne
tiderna för jordbrukets förädlingsindustri äro slut. Exporten av
jordbruksprodukter kommer aldrig mera att få sin forna betydelse.
Man framställer numera i alla länder själv sdiweizerost och choklad.
Delvis ha de med finanskapitalet förbundna företagarkretsarna sig
själva att skylla, ty på den tid, då tiderna voro någoriunda ’goda,
har man genom att utföra fabriksanläggningar, genom att sälja
fabrikationshemiligheter och genom att skicka specialartbetare tiil
utlandet hjälpt till att avsåga den gren på vilken man själv satt.
Mot en anpassning av jordbrukets produktionsförhållanden efter
landets eget behov reses emellertid ett kraftigt motstånd, som bottnar
i lagarna för det kapitalistiska systemet. För en viss tidsperiod
medgav övergången till industriell jordbruksproduktion och i ’samband
därmed övergången till mejeridrift, att man kunnat utvinna en högre
ränteavkastning även i områden, där jordens beskaffenhet kunde
medgivit spannmålsodling eller odling av industriväxter. Detta ledde till
att sysslolöst kapital, på vilket det sedan årtionden icke rått någon
brist i Schweiz, sökte sig till jordbruket oCh drev jordpriserna i
höjden. I dag beklaga de statliga experterna böndernas lättsinniga
slkuldsättning, men bönderna handlade under förhållandenas tvång,
då de togo nya hypotekslån. De måste lösa ut sina syskon, då de
övertogo gården. De måste bygga och utvidga driften, vilket under
uppgångsåren förräntade sig väl. De behövde icke länge söka efter
inteckningslån, ty pengarna sökte sig till jordbruket. Men
jbrd-bruket, som måste förränta det nedlagda kapitalet, stod ’snart inför
den situationen, att produktionsanläggningarna voro övervärderade,
vilket drev jordräntan i höjden och icke istod i rimligt förhållande
till avkastnigsvärdet.
Medan industrin under goda konjunkturer ofta mycket snabbt och
ibland till nolil kan avskriva anläggningarna, var detta icke möjligt
inom jordbrukets medelstora och smådrift och ddvis heller icke inom
stordriften. Också i den industrialiserade jordbruksdriften är
kapitalets omloppshastighet mycket längre än i den övriga industrin.
Amorteringen av nedlagt kapital tar lång tid inom jordbruket och
sjunker avfkastningsvärdet såsom under krisen blir det helt enkelt
omöjligt. Omläggning till nya produktionsformer skulle nu kräva
nytt kapital och göra en del av det förut placerade värdelöst. Så om
man t. ex. ville övergå från mejeridrift till ’spannmålsodling, måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
