Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Anker, Lot: Stat, samhälle och Gemeinschaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stat, samhälle och ’’Gemeinschaff^ 493
varje framåtskridande i förhållande till det bestående ter sig som
något brottsligt, ’’det onda". Steins samhällsvetenskapliga
intentioner hålla sig inom denna dialektiska ram, hans verk är ett uppvisande
av bestående samhälleliga motsättningar och på samma gång en
apologi för staten som ett instrument att upphäva dessa
motsättningar. Staten fungerar, enligt Stein, som ett sådant instrument, i
det arbetarklassen, som inom samhället utgör en antinomi till
borgarklassen, här upphöjes till det allmänna medborgarskapet genom att
egendomen kommer alla till del, genom samarbete mellan arbete och
kapital. Om man vill, kan man kanske i Stein se en föregångare
till moderna tankegångar, som vill förvandla arbetarklassen "vom
Proletariat zum Arbeitertum", d. v. s. beröva den dess klassmässiga
och historiebildande kärna, och inordna den i en samhällsordning,
vars kulturella förutsättning är denna medelklassattityd, vilken helt
står i överensstämmelse med Steins intentioner. Nationalsocialisterna
ha ju nyligen i Lorenz von Stein velat se en av de sina och i en
1934 i Ziirich av H. Aschenbrenner utgiven och inledd ny
Stein-upplaga hyllas han t. o. m. som teoretisk vägröjare för Hitlerriket.
Detta återupplivande av Stein i det tredje riket är knappast
ärofullt för denne framstående forskare. Lyckligtvis är den
nationalsocialistiska teori forskningens tillförlitlighet av mindre betydelse än
värdet av Lorenz von Steins bok för en objektiv utredning av den
borgerliga revolutionen och dess idériktningar.
Steins historiska åskådning är baserad på detta industriella
samhälle, som han såg i dess tillblivelse och som det karakteriserades
för honom genom motsatsen mellan den egendomsägande borgerliga
och den egendomslösa ai^betande klassen, alltså genom den oroande
existensen av det så kallade ’’fria’’ lönarbetet. Vi ha redan nämnt,
att Saint-Simon var en av Steins andliga fäder; i sina arbeten
"Systéme industriel" och "Le nouveau christianisme" utvecklades han
från sociala till, låt vara religiöst färgade, socialistiska tankegångar,
men för honom spelade icke — som senare för Marx — denna
motsats mellan arbete och kapital rollen av hävstång för det historiska
framåtskridandet. Mycket betecknande för Saint-Simons intellektuella
inflytande på Stein är att Saint-Simon uttryckligen säger det vara
det samhällsvetenskapliga arbetets uppgift att övervinna den svåra
kris, i vilken hela det europeiska samhället råkat in. Och Stein själv
framhåller särskilt, att Saint-Simon erkänner äganderättens betydelse
som grundvalen för samhället liksom för individen och att han
därmed egentligen lagt grunden till vetenskapen om samhället. Detta
första tvivel på den individuella egendomens absoluta berättigande
— skriver Stein — är det egentliga resultatet av den Saint-Simonska
skolan. "Han är den förste som riktat blicken på klyftan mellan
de två stora klasserna i det industriella samhället, även om han
samtidigt ingjutit ett fördärvbringande hat i de lägre klassernas med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
