Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Anker, Lot: Stat, samhälle och Gemeinschaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 Lot Anker
vetande. Saint-Simons uttalande, att arbetarklassen skulle
konstitueras, ’har gått i uppfyllelse. Saint-Simonismen är proletariatets
första manifestation."
Motsättningen stat—samhälle karakteriseras av Stein så, att
samhället — det för honom påtagligt verkliga, mäktigt framträdande
och på den tiden, andra tredjedelen av 1800-talet, mycket segervissa
borgerliga samhället — principiellt odh konstitutionellt behärskas av
motsatsen mellan arbete och kapital. Samhällets grundprincip ser
han i det faktum, att individen här strävar efter att själv bli
oberoende och göra andra beroende, och att intressesystemet är
drivkraften till allt görande och låtande inom samhället. Stein ser alltså
bristerna hos det av individualistiska och liberalistiska principer
uppfyllda samhället, i vilket absolut! fieringen av den härskande
egen-nyttan står emot absolutifieringen av den lägre klassen, som inte
äger någonting annat än sin arbetskraft och därför har gjorts
beroende. Statslivet, skriver Stein, är materialiseringen av den
motsägelse, som kommer till uttryck i detta "allmännaste och
oföränderliga" förhållande inom samhället: existensen av en härskande
och en beroende klass. Den sålunda bildade samhällsordningen är
en ofrihetens ordning, i vilken folkets ofrihet är absolut och
allmän. "Samhället som sådant kan därför aldrig och kommer aldrig
att ge upphov till friheten, ty det ligger i samhällets väsen, att en
klass härskar över de andra. Därför finns det vid sidan av och
delvis ovanför samhället en annan form för mänsklig samlevnad,
vars princip är friheten. Denna form är staten. Statens väsen
grundar sig på satsen, att den högsta möjliga personliga utveckling för
varje enskild innebär den högsta möjliga utveckling av det hela.
(Denna typiskt liberala definition av staten utgör en
anmärkningsvärd motsats till fascismens och nationalsocialismens
totalitär-impe-rialistiska stats fö rgudning, vilket Steins fascistiska beundrare borde
observera.) Detta är frihetens princip. Den högsta möjliga
utvecklingen för varje individ är alltså statens sanna livsuppgift.’’
Sedan Stein på detta apodiktiska sätt har fastslagit ett postulat
för staten, nödgas han ingå på en genetisk analys av staten, som
enligt hans mening icke bär inom sig samhällets gemenskaps fientliga
tendenser. "Staten" — skriver han — "är först och främst ett rent
begrepp. Dess existens är sålunda något abstrakt. För den enskilde
framträder detta begrepp endast i nödvändigheten att ha en stat.
Varje individ känner ett behov av en högre makt, efter en högsta
mänsklig vilja, en högsta verksamhet." Må vi erinra oss, att Hegel
postulerade: Det borgerliga samhället övergår i staten, i det
individens intresse upphäves i idén om en moralisk totalitet; staten
är förverkligandet av den sedliga idén — det är alltså otvivelaktigt,
att Stein i hög grad påverkats av den Hegelska statsmoralen. Men
Stein konstaterar också som ovedersägligt faktum, att staten är odi
måste vara den härskande klassens instrument. I det ekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
