Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Anker, Lot: Stat, samhälle och Gemeinschaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stat, samhälle och ’’Gemeinschaff 497
bestå. Väldiga, fruktansvärda rörelser äro förestående; ingen vågar
säga vart de komma att leda." (Här tog han miste, Marx, Engels
och "Kommfunisternas föiibund" vågade det.) Om aribetet och
egendomen ännu längre fortforo att stå i motsats till varandra, så skulle
— säger Stein vidare — Europa med all dess härlighet åter förfalla
i ’barbari. "Om ai^betet absolut bekämpar kapitalets förvärvande av
kapital, och på samma sätt om; kapitalet gör kapitalet absolut
oåtkomligt för arbetet, om alltså inte ibåda parterna inse, att deras sanna
intresse inte sätter dem i harnesk mot varandra utan tvärtom enar och
förädlar dem", så skulle Europa visa sig oförmöget att framtränga
till en verklig samhällelig och statlig frihet.
Där Stein gått ’Utöver de hegelska tankegångarna, ser han tydligt
klyftan mellan stat och samhälle — samhället presonifieras här som
den statsfientliga underklassen; m.en där han håller fast vid Hegels
idévärld, ’blir staten också för honom den sedliga idéns förverkligande.
Och med utgångspunkt från detta statsetos kräver han, att arbetet
skall underordna sig kapitalets direktiv; han Ibetecknar också den
sociala revolutionen som något omoraliskt, ja, något som står i direkt
motsättning till samhället, emedan revolutionen, sådan han föreställde
sig den, efter sin seger skulle ge opphov till’ nya orättvisor, nya
klasskillnader. Här var Stein fången i liberala odh
aribetsfredsvän-liga ("wirtsdhaftsfriedlidhen") tankegångar, och kom fram till en
skarp distinktion mellan socialism odh kommunism. Socialismen i
betydelsen av sociala reformer och fredlig förnyelse av de
samhälleliga förhållandena ansåg han önskvärd, ja, nödvändig för att skydda
det europeiska samhället mot anarki eller barbari. Men
kommunismen uppfattade han som oupplösligt tföribunden med den sociala
revolutionen, och han ansåg det vara historieskrivarens plikt att varna
för den.
Under sin vistelse i Paris hade Stein mycket ingående sysselsatt
sig med Saint-Simonismens läror och därigenom kommit till den
övertygelsen, att denna franska stats- och samhälls filosofi gentemot den
tyska hade det högst betydande företrädet, att den uppfattade den
reella samhälleliga tillvaron, att den härledde börat ur varat och inte
tvärtom. Saint-Simon gav med sin paroll om "förvaltning av tingen
i stället för regerande över personerna" ett viktigt slagord åt
1800-talets socialistiska odh kommunistiska litteratur. För Saint-Simon
liksom för Stein blev företeelsen proletariatet — den klass som växte
fram i den härskande ibourgeoisins sköte — anledning att söka efter
möjligheter att inordna denna företeelse i samhället genom sociala
reformer — alltså inte att försöka organisera proletariatet för att
störta bourgeoisin, som den radikala socialismen och kommunismen
ville. På Steins tid betydde socialism i det tyska språkbruket det i
mer eller mindre akademisk ’form framställda, mer eller mindre
radikala önskemålet om en fredlig samhällsreform. Med kommunism
menade han däremot på den tiden de strävanden, som syftade till att
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
