Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Anker, Lot: Stat, samhälle och Gemeinschaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496 Lot Anker
arbetariclassen, måste denna slutligen, om än på de underligaste
omvägar, oåterkalleligen resa sig till sin högsta höjd i den sociala
demokratin." Denna tankegång kan man knappast beteckna som
na-tianalsocialistisk. Stein är överallt fascinerad av individernas
väldiga differentieringsprocess, som hade kommit till ett mäktigt
genombrott i det liberala borgerliga samhällets blomstringstid, och om
han å ena sidan postulerar den överindividuella statspersonligheten,
så ’ter sig å andra sidan den sociala demokratin för honom som
det högsta tillståndet i en framåtskridande utveckling, vilken
kännetecknas just av individens befrielse. Men man får inte bortse från
att Stein i väsentlig mån övervunnit det individualistiska och
har-monistiska samhällsbegrepp, som satte ideologin i stället för
realiteten och så att säga /’uppkommit som det i tillblivelse stadda
borgerliga samhällets goda samvete" (H. Freyer). "De stora sociologiska
systemen omkring mitten av 1800-talet", skriver Freyer, "ha alla
övervunnit det, Saint-Simon och Comte lika väl som L. v. Stein och
Marx. De ha trängt igenom det borgerliga samhällets ideologi och
kommit fram till dess realitet." D. v. s., kunna vi ’tillägga, Stein
och de övriga här nämnda ha observerat immanenta hotet mot det
borgerliga samhällets existens, de ha i den latenta motsättningen
mellan lönarbete och kapital, ägande och egendomslösa inlagt den
asociala och antisociala realiteten i en samhällsordning, som ringts
in av frihetens, jämlikhetens och broderskapets ideologi och som i
och med den dkonomiska liberalismens seger blivit liktydig med
bourgeoisins absoluta herravälde. De gamla borgerliga ideologierna
om frihet, jämlildiet och demokrati överlät bourgeoisin, sedan den
blivit härskande klass, såsom ekonomiskt obekväma åt de sociala
demokraterna i det uteslutna fjärde ståndet, som enligt vad Stein
tydligt kunde se tog initiativet till sann social demokrati. Här
utnämner han också proletariatet till den demokratiska och socialistiska
statens bärare. Vad som emellertid skiljer honom från Marx, är att
han inte betraktar proletariatet som det borgerliga herraväldets
historiska antites, inte propagerar arbetarklassens sociala revolution. Han
uppställer snarare som ideal, att arbetarklassen skulle få möjlighet
att komma i besittning av kapital. Jämlikheten eller upphävandet
av fattigdomen skulle inte vara den sociala reformens grundsyfte,
utan staten måste åstadkomma samverkan mellan arbete och kapital.
Hur denna samverkan mellan motsatta krafter skall komma till stånd,
därom uttalar Stein visserligen endast förhoppningar och önskningar.
Och här, där Stein postulat förlora sin reella grund, ta tydligen
också alla de nationalsocialistiska önskedrömmarna, men framför allt
de fascistiska demagogierna sin utgångspunkt: här försöker den
nationalsocialistiska "socialismens" och den terroristiska "plebiscitära"
demokratins propagandaminister och propagandatänkare att fiska i
grumligt vatten. Stein konstaterar: "Genom hela Europa går en
känsla, att detta tillstånd inte kan fortibestå, inte kommer att fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
