Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1937 - Arbetarnas livförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523 Arbetarnas livförsäkring
gar, som omedelbart förfalla, är ett arbete, som är utfört till ingen
nytta.
Nu invändes, att en statsanstalt icke kan arbeta med lägre
omkostnader än privata bolag. Men går man till Danmark, finner man av
de siffror, som försäkringsinspektionen meddelat i sin P. M., att
omkostnaderna i Statsanstalten for Livsforsikring utgjorde för år 1910
blott 7,4 procent av premieinkomsten. Samtidigt kunde denna
statsanstalt, fastän den hade en mycket stark reservfondbildning och
överfört stora belopp till statskassan, återbära till försäkringstagarna så
stor vinst, att försäkringstagarnas nettokostnad understeg
nettokostnaden i det svenska bolag, som ifrågavarande P. M. angiver såsom
hörande till de svenska bolag, som uppvisa de lägsta kostnadssiffrorna.
Annullationsprocenten var samtidigt mycket låg i den danska
statsanstalten eller endast 13 proc. av de inlösta försäkringarna. Slutligen
pekade Sandler på den statliga försäkringsanstalt i vårt land,
riksför-säkringsanstalten, som kunde jämföras med den föreslagna
livförsäkringsanstalten, och som i alla avseenden visat sig konkurrenskraftig
och samtidigt kunnat hålla omkostnaderna nere. Det är således
tydligt, att en statsanstalt kan arbeta med lägre kostnader än som vi i
genomsnitt känna från den privata verksamheten.
Vidare invändes, att även om statsanistälten kan arbeta med lägre
omkostnader, detta icke kan inverka på de privata bolagens premier
och följaktligen skulle de goda verkningarna komma att utebli. Till
stöd härför anför man bl. a. det förhållandet, att vi ha många privata
bolag, som arbeta med särskilt dyra omkostnader men att de ändå
kunna hålla sig uppe i konkurrensen. Sålunda funnos under 1910
icke mindre än sju bolag med omkostnader på ungefär 29 proc. av
premieintäkten. Då nu dessa dyrt administrerade bolag ändå kunna
hålla sig uppe i konkurrensen, visar detta, att man icke kan pä den
vägen råda bot på missförhållandena. Emellertid får man
uppmärksamma, att det då förutsättes, att det verkligen råder fri konkurrens
på denna marknad, d. v. s. att försäkringstagarna verkligen göra ett
fritt val mellan olika bolag med full kännedom om de olika bolagen.
Men i allmänhet är det så, att en försäkringstagare knappast känner
till något annat bolag än det, i vilket han är försäkrad, och om det
känner han icke något amiat än vad som, meddelats honom av
bolagets agenter. Under sådana förhållanden bör det väl icke vara så
besynnerligt, att de dyrare administrerade bolagen kunna hålla sig uppe
i konkurrensen. Skulle däremot fullkomlig klarhet spridas över dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
