Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1937 - Arbetarnas livförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528 Arbetarnas livförsäkring
utföra ett till största delen Sisyfusarbete, bekämpande varandra, utan
som skola vara utbildade, så att de kunna giva folk verklig upplysning
om försäkringsskyddets natur och riktig information om ett
försäkringsavtals bestämmelser.
Lindman ville se till förslagets kärnpunkt, som var att socialisera
försäkringsverksamheten i vårt land. Här sägs, att det kostar så
mycket pengar med agenter och indrivning av premier. Men huru
skall staten göra? Skall staten vara utan agenter och skall man tro,
att man då endast behöver sitta och vänta att allt skall gå sin gilla
gång i detta fall, om bara det finns en statsanstalt, dit var och en
skall vända sig? Man kan naturligtvis inte slå sig till ro med ett
dylikt resonemang, ty det ligger i hela denna verksamhets sociala
betydelse, att man strävar efter att om möjligt varje människa i landet
blir försäkrad. L. befarade i allra högsta grad, att om man går till
en socialisering med inrättande av en statsanstalt, dessa andra
företag komma att upphöra och få således ej göra sig gällande så som
de borde göra och som deras vikt ovillkorligen kräver, att de
borde få.
Påståendet, att livförsäkringsagenterna i allmänhet äro tvivelaktiga
personer och illa avlönade och att man kan se på en sådan person,
att han är livförsäkringsagent, tyder väl på att de ha för litet betalt.
Och så säges det från alla håll, att kostnaderna äro för stora. Det
hänger icke ihop, detta resonemang.
Men det kan ju sägas, att de anförda omkostnadssiffrorna (1916 •=
23 proc., 1917 « 24 proc., 1918 = 28,6 proc. för livförsäkringen),
äro höga tal allesammans, även om ökningen får skrivas på dyrtidens
inverkan. Men det ligger däri att alla försäkringsbolag sträva efter
att få så många försäkringar som möjligt. Det är konkurrensen
mellan bolagen, som driver upp talen, men just denna konkurrens är
god och nyttig. Den personliga bearbetningen, som det heter, av
försäkringsföremålen kan icke undvikas. Det finns folk, som icke
begriper, att det är bra och av vikt för deras efterkommande, att
de äro livförsäkrade. Det finns människor, som måste besökas av
agenter en gång, två gånger eller flera gånger. Och det är detta,
som kostar pengar men som även gör sin nytta.
Detta tal om en mönsteranstalt är ej värt att spilla många ord på.
Låt oss se, hur denna niönsteranstalt är inrättad, om staten skall göra
en sådan. Någon fara för de enskilda företagens verksamhet, torde
den ej innebära. Vi ha goda bevis för detta. I Italien har man en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
