Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1937 - Nordström, G. Hilding: Socialdemokratin och några av det tidigare nittiotalets kulturproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialdemokratin och det tidigare nittiotalets kultur problem 549
Än så länge stod man dock ett gott stydke från detta mål. En
bland de härtill bidragande orsakerna var den intolerans, som
inflytelserika medborgargrupper alltjämt lade i dagen i religiösa ooh andra
kulturfrågor. Den socialdemokratiska pressen gav då och då
spridning åt notiser härom. Behandlingen av den i ibörjan på 1890-talet
aktuella frågan om asylrätten illustrerade även samma förhållande.
Myndigheternas uppträdande mot den finske medborgaren,
utilist-^posteln Berghell, väckte sålunda mycken ond blod och gav upphov
till åtskilliga socialistiska protestmöten mot utvisningsbeslutet, vilket
betraktades såsom ett utslag av religiös och politisk förföljelse.
Med den religiösa ofördragsamheten var stundom på sina håll även
parad en viss fruktan för att arbetarnas höjande i intellektuellt
hänseende skulle ge näring åt deras missnöje med sin ställning. I sin
ämbetsiberättelse för femårsperioden 1886—1890 uttalade sålunda
länsstyrelsen i Malmöhus län tvivel på nyttan utav den ökade
läsningen av tidnings- och tidskriftslitteratur. Samma skepsis rörande
värdet av en folkbildning, som icke balanserades av en sedlig
folkuppfostran enligt hävdvunna begrepp, kom även fram i länsstyrelsens i
Västmanlands län berättelse för den näst följande femårsperioden
1891—95. Efter en jämförelse med sina under närmast föregående
femårsperiod lämnade uppgifter om tidningsprenumerationens
omfattning vid olika postkontor i länet, ansåg sig länsstyrelsen böra
uttala sitt missnöje med den radikala pressens ökade utbredning. En
undersökning av den samtida tidningspressens spridning i landet skulle
helt visst kunna ge hållpunkter för ett bedömande av huru långt
jämväl den socialistiska pressen trängt in. Sådana uppgifter
föreligga emellertid icke utom vad beträffar Västmanlands län för
nyssnämnda femårsperiod. Några alltför vittgående slutsatser tillstädja de
givetvis icke men påfallande är, att den socialdemokratiska pressen vid
denna tidpunkt praktiskt taget saknade prenumeranter åtminstone i
de västmanländska bruksbygderna. Den tidningsläsande
allmänheten, bland vilka arbetarna väl dock utgjorde en icke alldeles obetydlig
procent, höll sig i detta län mest med lokaltidningar samt med organ
för de frireligiösa och absolutistiska rörelserna samt billighetspressen.
Även den konservativa och liberala pressen hade jämiörelsevis få
abonnenter. Känt är emellertid, att de socialdemokratiska
agitatorerna under sina resor propagerade för aiibetarpressen. Den började
därför långsamt att finna väg in i arbetarhemmen. Särskilt i början
på 1890-talet var tidningen Arbetet spridd i olika delar av landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>