Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1937 - Malles, Paul: Bondedemokratin och fascisimen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bondedemokratin och fascismen 567
sammanihaiig mdlan den agrara sitrukturen i Europa och fascismens
upp-koniist. Den industriella teorin om fascismens uppkomst behöver
alltså en viktig komplettering: om lantproletariatet och bönderna bli
starka nog att på demokratiskt sätt med anbetarrörelsens hjälp erövra
jorddrottamas egendom, eller om lantproletariatet blir s-tarkt nog
att på demokratisk väg knäcka feodalaristokratins ekonomiska och
politiska makt, griper agranbourgeoisin odh aristokratin till våldets
medel ooh fascistisk diktatur. Och man kan konstatera, att den
hopplösa situation, i vilken den europeiska latifundieekonomin i dag
befinner sig gentemot de anstormande jord- och makthungriga
bonde-massorna, stegrat agrarbourgeoisins ’böjelse för fascistisika
experiment.
Hur reagera nu bönderna mot den fascistiska diktaturen?
Överblickar man raden av fascistiska eller halv fascistiska stater i Europa,
kan man konstatera, att bönderna nästan överallt inta en ställning från
passivt lidande till aktivt motstånd. Ett av de mest karakteristiska
dragen är den nästan fullkomligt enhälliga vänstersvängningen inom
de europeiska bonderörelserna. Men denna utveckling har ej skett
rätlinjigt. Det är en gammal historisk erfarenhet, att bönderna efter
en lyckad revolution, som för ögonblicket tillfredsställer deras
intressen, snabbt bli ett konservativt element i samhället. Dessutom
måste man undvika misstaget att i bondesamhället se en sluten oöh
harmonisk enhet. Just de sisita årtiondenas utveckling visar en stank
differentiering av det agrara samhället. Produktiviteten av
böndernas arbete stiger mycket långsammare än det industriella arbetets
produktivitet. Befolkningen ökar i bondestatema mycket fortare än
produktiviteten stiger. Detta fönhållande sätter sin prägel på den
agrara samhällsformen. Klasskampen i byn, kampen mellan de
besittande och proletära bönderna, utgjorde en god jordmån för
fascismen. Men behöver endast tänka på storbonde fascismen i Finland,
Lapporörelsen, eller den mycket närbesläktade ’’Heimwehr"-rörelsen
i Österrike.
Men ju starkare den stora agrarkrisen mellan 1929 odh 1935 gjorde
sig kännbar, desto starkare visade sig också en ny tendens.
Nödvändigheten av statsingripande bröt den individualistiska
bondetraditionen och utgjorde en påminnelse om en mycket äldre kollektiv
tradition. I en del länder minskade samarbetet m<ed arbetarpartierna
gamla fördomar mot arbetarrörelsen. Samtidigt visade det sig också,
att storböndernas spekulation på fascismen var förfelad. Fascismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
