Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 20 dec. 1937 - Riemer, Svend: Jordbrukspolitik och näringsfysiologisk standard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKSPOLITIK OCH
NÄRINGSFYSIOLOGISK
STANDARD
Av SVEND RIEMER.
Marknadshusihålloingen är i färd mied att gradvis modifieras. I och
m’ed det att de stora producent- oc(h konfsumentgruppema
sammansluter sig i monopol och inköpsorganisationer underkastas
näringslivets organisation en strukturförändring av betydande räckvidd. På
grund av m^äktkoncentrationen på olika håll ställs statsmakten inför
nya ekonomiskt politiska uppgifter. Dessa formuleras på olika sätt.
Man må tala om utvidgade möjligheter på den karitativa
socialpolitikens verksamhetsfält eller om en smidig anpassning av den fria
marknadens princip till förändrade tidsföi^hållanden eller kanske om
en oundviklig omdaning av hela näringslivets struktur, om önskade
eller icke önskade socialiseringstendenser.
En sak är emellertid klar. Om också varuutbytet reglerar
produktionsförhållandena i dag som för hundra år sedan, vågar numera
knappast någon politisk riktning helt anförtro konsumentemas
intressen åt marknadens sp6l. Produktionsenheterna har blivit för stora.
Kampen på marknaden lovar inte längre någon allmän
intresseutjämning, den leder till avgöranden som gynnar den starkaste parten. Det
gäller att skydda tredje mans rätt.
Den moderna ekonomiska teorin har dessutom trängt in djupare i
det ekonomiska livets mekanism än den klassiska skolans
harmoni-föreställningar. Då statsmakten i de västeuropeiska länderna bedriver
medveten el<onomisk politik, är den ledande synpunkten inte den att
rättvist fördela samhällets prodoiktion mellan de olika socialskikten.
Inför den internationella arbetslöshetens tryck, hotet av jordbrukets
proletarisering, manschettyrkenas pauperisering o. s. v. har
uppmärksamheten mer och mer riktats på nödvändigheten av att åter koppla
in i den ekonomiska cirkulationsprocessen dessa socialgrupper, som
har slängts åt sidan av konjunkturernas virvel.
Den modema teorins frågeställning har förskjutits. Det gäller inte
mera att taga något från den ena och ge åt den andra, som kanske
bättre behöver det. Det gäller att utvidga sammanhanget av
pix)duk-tion och konsumtion på ett sådant sätt, att det gagnar båda parterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
