Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 20 dec. 1937 - Riemer, Svend: Jordbrukspolitik och näringsfysiologisk standard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598 Svend Riemer
I ett omfattande betänikande, som bygger på internationella
erfarenheter oöh enkäter, har en folkförbundskommitté granskat
näringsfrågan (Nutrition. Final Report of the Mixed Committee of the League
of Nations on: The Relation of Nutrition to HeaWi, Agricultur and
Economic Policy. Geneva 1937). Betänkandets betydelise ligger inte
miinist däri, att dess praktiska slutsatser i ett emda grepp avser att
hjälpa en särskilt nödlidande producentgrupp, nämligen jordbruket,
odh tillika den konisumerande allmänheten, i synnerhet vissa i
närings-hänseende försummade skikt.
Anmärkningsvärt är vidare, att betänkandet rekommenderar
agrar-politifska och andra politiska åtgärder, som avser att tiillmötesgå vissa
näringspolitiska minimikrav. Den ekonomiska politiken ses alltså icke
mera såsom en ren fördelningsuppgift. Man utgår från en
koesum-tionsstandard, som man anser vara den västeuropeiska civilisationen
värdig. För att förverkliga denna rekommenderas
produktionspoH-tiska åtgärder, som icke har annat syfte än att frigöra resurser, som
har fastlåsts i den krympande produktionsprocessens återvändsgränd
under skydd av felriktad protektionism ocih subventionism. I både
konsumenternas och producenternas intresse söker man återigen
utvidga jordbrukets produktionsmöjligheter, vilka har begränsats av en
missförstådd, men icke desto mindre mäktig "intressepolitik".
Den moderna närings fysiologins standard har mycket litet
gemensamt med de förr i tiden vanliga beräkningarna av minimikrav, som
man sedan tillämpade i den sociala understödsverksamheten, vid
försörjningen av de arbetslösa och deras familjer, vid utspisningen av
be-väringarna o. s. v. Närings fysiologin lägger inte mera rent
kvantitativa synpunkter på frågan om en tillräcklig standard. Detta var
möjligt ’så länge som den fysiologiska vetenskapen närmast var sysselsatt
med undersökningar om kroppens energi-hushållning, i en tid alltså,
då det närings fysiologiska problemet kunde uttryckas i kalori termer.
Svältgränsen kunde utrönas på det sättet. Och med häpnad
konstaterar Genéve-kommittén även i dag, att den renit kvantitativa
undernäringen, som antyder brist på elementära kolhydrat- och fetthaltiga
födoämnen, sådana som bröd, potatis och olika fettämnen, långt ifrån
kan anses vara övervunnen ens i västerlandets lägre socialskikt.
Under de senaste åren har emielleirtid nya perspektiv öppnat sig för
bedömandet av näringsfrågan. Utöver den rena energitillförseln har
man lärt sig ställa krav på födoämnena, som tar hänsyn till deras in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
